Hem |  Bokning  | Läs om tidigare event | Sport & Affärers kommunranking | TV-sändning | Hotell/Resor | Om värdkommunen | Annonsera | Kontakt

 

Jönköping 2017 | Växjö 2016 | Linköping 2015 | Umeå 2014 | Halmstad 2013 | Stockholm 2012 | Uppsala 2011

 

RAPPORT FRÅN PROFESSIONELL IDROTT 2017 I JÖNKÖPING

 Professionell Idrott har växt fram till en mötesplats som erbjuder en heltäckande bild över idrott som motor inom kommunal- och regional utveckling. Ämnen som berörs är evenemang, sponsring, forskning, integration, jämställdhet, arenor och idrottsanläggningar. Förutom att de över 200 deltagarna fick reda på resultatet i Sveriges Främsta Idrottskommuner 2017(Växjö vann huvudpriset) avhandlades bland annat vad svensk idrott kommer att lyfta inför valet 2018 och vad hållbart nytänkande inom amerikansk stadsplanering innebär genom Gabe Klein(bilden nedan). Vi fick en inblick i utfallet av den kommande statliga besöksnäringsutredningen och förklaringen till varför e-sportlaget Ninja in Pyjamas krossar Malmö FF i sociala medier.

Professionell Idrott arrangerades på Elmia Konsert & Kongress den andra oktober i Jönköping och samlade över 200 deltagare från kommuner, destinationer, näringslivet och inte minst idrottens olika funktioner. På scen mitt i hjärtat av Elmia – Jönköpings mötesstadsdel – kickade Ann-Marie Nilsson (C) igång den 11:e upplagan av seminariedagen. Det var en stolt ordförande för Kommunstyrelsen som kunde skryta om att HV71 bärgade hem SM-guldet i ishockey. Det gav över 40 000 invånare anledning att fira i Knektparken i våras. Hon berättade stolt vidare om den senaste idrottspositionen som Jönköping vill ta i cykling, vilket värdskapet av EM i Mountainbike gav mersmak till. Nu finns en avsiktsförklaring undertecknad med Svenska Cykelförbundet om att staden ska bli ett nationellt och internationellt centrum för cykling i olika former.

- Jönköping gör en satsning på cykel kopplat till idrottsutveckling, hälsa och hållbart resande. Vi brukar även kallas för elcykelns huvudstad(det finns många backar i stan), berättade Ann-Marie Nilsson (C), kommunstyrelsens ordförande, Jönköpings kommun

 

SVENSKS IDROTTS STYRKA OCH UTMANINGAR

BJÖRN ERIKSSON, Riksidrottsförbundets ordförande.

 Björn Eriksson i engagerad diskussion med moderatorn Lenart Ekdal. I bakgrunden sidekicken Jeanette Rose´n från Destination Jönköping.

 Lika säkert som att Professionell Idrott arrangeras första måndagen i oktober varje år, lika säkert är det att Riksidrottsförbundets ordförande drar en skrytvals över idrottens kraft.
- Jag representerar den största folkrörelsen; 3,2 miljoner medlemmar, 600 000 ledare och 20 000 föreningar. Alltså! Lyssna på idrottsrörelsen! Samtidigt har vi en problembild inom idrotten. Vi riskerar att följa den negativa utveckling som skett för andra stora folkrörelser som till exempel nykterhetsrörelsen och politiska partier med stora medlemstapp. Och varför peakar idrottsrörelsen vid 11 års ålder hos barnen, problematiserade Björn Eriksson, Riksidrottsförbundets ordförande.

Idrottens självständighet gentemot politiker
En utmaning för RF är att politikerna inte alltid nöjer sig med att lyssna. Staten lägger in två miljarder kronor och kommunerna tio miljarder till idrotten. Med det kommer argument om att få vara med att bestämma vad som ska göras med pengarna.

 - Vi är en folkrörelse som själva vill bestämma vår framtid och möter ibland politiken som vill styra vad idrotten ska göra. Idrotten är ett starkt varumärke och politikerna vill gärna krypa in under skinnet på oss. Vi vill inte ha en utveckling där idrotten och föreningar ska utföra kommuners jobb. Ledare vill inte bli kommunala tjänstemän utan hålla på med idrott.

Besvikelse över utredning om Civilsamhället
Björn Eriksson uttryckte en viss besvikelse över den statliga utredningen ”Palett för ett stärkt Civilsamhälle” (SOU 2016:13) under ledning av Dan Eriksson.

 - Att vara en förening är en mellanform, varken en myndighet eller ett företag. Kunskapen är låg om vad en förening är. Föreningsproblematiken framkommer inte i den utredning som gjorts om civilsamhällets roll. Mina erfarenheter kring statliga utredningar är att går man in på många departementet blir det ofta ingenting. Dan Eriksson gick in i sju departement med sin utredning.

Inför valet 2018
Om mindre än ett år väntar ett val och svensk idrott går fram i två fokusområden.

- Vi ska ta fram ett idrottspolitiskt program om vad andra kan göra som innehåller 65 förslag inom två områden. Det ena är folkhälsa och det andra är anläggningar och idrottsmiljöer, avslutade Björn Eriksson

 

ETT OS I SVERIGE?

När Hans Vestbergs ersättare från SOK olyckligt blev sjuk klev istället Björn Eriksson upp på scen igen och gav en uppdatering av läget med en eventuell OS-ansökan.

  - Vi hade ett förslag och en idé om ett OS i Sverige. Grundprincipen var att politiken går före utan att idrotten ska säga till politiken vad den ska göra. Detta har tidigare inte fungerat speciellt bra. Nu valde politikerna i Stockholm att backa med OS-planerna.
- Vad som händer nu är att SOK gör ett omtag. Det har hänt nya saker. Bland annat bidrar IOK nmed mer pengar till arrangörskomune. IOK ser också gärna att att OS går i demokratiskt sinade länder i fortsättningen. IOK tittar även på att lägga ihop ansökningarna för 2026 och 2030 i en samlad process. Tanken är också att ett eventuellt OS i Sverige ska kunna arrangeras i fler kommuner än Stockholm. För RF är det klart att den samlade idrottsrörelsen vill arrangera ett vinter-OS med ett villkor att det inte går ut över annan idrottssatsning.

 

DEN HÅLLBARA STADEN
GABE KLEIN, f.d. stadsplanerare i Washington D.C och Chicago.

 Från andra sidan av Atlanten kom den mycket namnkunnige Gabe Klein för att tala om utmaningen som stora och små städer står inför – hur vi ska få samhället att sträva efter att vara en positiv, kretaiv och hållbar plats för människor och företag.  Gabe är en erfaren talare kring stadsutveckling och är engagerad i samhällsfrågor inom den digitala eran. Han har föreläst i TedTalks om hur samhällen kan reformeras till en miljövänlig och hållbar plats. Han har arbetat som stadsplanerare i Chicago och Washington och är även känd som ambassadör för cykling. Gabe Klein har tagit fram två av de första och största cykeluthyrningssystemen i USA och har framställt skyddade cykelbanor och förbättrade gångvägar anpassade till den givna stadsmiljön. Idag har han en rådgivande funktion inom stads- och transportutveckling i bland annat Los Angeles, Kansas City och Denver. Med en klar framtidsvision och teknologiska lösningar har Gabe bidragit till att skapa hållbara samhällen världen över.

 Tesen är att i städer har planeringen sedan 1950-talet byggt utifrån bilism som resulterat av att människor och sociala miljöer fått mindre plats. Den stora förflyttningen sedan 1950-talet har varit att människor lämnat städerna för att bosätta sig i förorter. Gabe Klein menar att förorter är sociala felkonstruktioner som framöver behöver utformas mer som städer:

 - Under 1900-talet har vi haft en hyperkonsumtion som byggt på låntagande, företagens marknadsföring och människors individuella ägande. Det som händer nu under 2000-talet är att vi går in i en era av delningsekonomi (Collaborative Consumption) där reklam ersätts med rekommendationer och människor strävar efter gemensamt ägande och nyttjande. Den här förflyttningen kommer frigöra tid och pengar för människor att vara mer sociala, sade Gabe Klein.
- När vi ser vilka förändringar som behöver till för att få hållbara städer befinner sig människor olika faser. Vissa befinner sig i chock, förnekelse eller rentutav depression. Parallellt befinner vi oss i ett läge där vi prövar och experimenterar olika lösningar som lånecykelsystem, förarlösa bussar och motorleder som stöps om till parker, spontanidrottsplatser och gångstråk. Nästa steg blir att vi kommer ta beslut som innebär att förändringen blir integrerat i samhälls- och stadsplaneringen.

 Budskapet tog in hållbarhet i ett övergripande perspektiv. När ytor frigörs genom ett hållbart resursutnyttjande ger det plats för sociala platser där exempelvis motion, idrott och kultur kan utövas. I det sammanhanget blir frågan om att skriva in idrottsplatser i Plan och bygglagen (PBL) högst relevant – en fråga som Sport & Affärer drivit på under många år i spalterna. Sport & Affärer var stolta att kunna erjuda publiken att lyssna till Gabe Kleins erfarenheter som gav hela seminariet en internationell touch. Frågan om cykeln i samhället som gabe är engagerad i har även tagit fart i Sverige genom regeringens nya cykelstrategi. Cykelns samhällsroll  kommer att lyftas fram under Professionell idrott i Eskilstuna nästa år.

 

LIVSLÅNGT LÄRANDE OCH RÖRELSE
HELENE HELLMARK KNUTSSON, minister för högre utbildning och forskning.

  Det har länge talats om ett livslångt lärande. Nu när folkhälsa och livsstilssjukdomar tillhör samhällsutmaningarna är den proaktiva lösningen livslång rörelse. Det är ett av huvuddragen i svensk idrotts nya strategi inför 2025 när triangel blir till rektangel.
Det har regeringen tagit till sig och regeringens representant på Professionell Idrott tog ett exempel hämtat från skolans värld:

- Nu finns det välbelagd forskning om att barn som får röra på sig och idrotta utifrån kunskap om pedagogik hjälper till att ge bättre inlärningsförmåga, ger bättre skolresultat och motverkar psykisk ohälsa om ökar idag. Vad vi ser är att det finns klyftor mellan unga människors förutsättningar för rörelse och hälsa, konstaterade Helene Hellmark Knutsson.

 - I det här arbetet är samverkan viktig och hur vi kan föra ut den här kunskapen till kommuner, landstingen, föreningslivet och civilsamhället. Högskolor och universitet ska vara med och samverka genom att bidra med forskning och kunskap.
 

SVERIGES FRÄMSTA IDROTTSKOMMUNER 2017
PETER ROHMÉE, analytiker Sport & Affärers kommunranking.

  En av dagens höjdpunkter som många kommunrepresentanter nyfiket väntade på var utfallet av Sport & Affärers  ranking av Sveriges Främsta Idrottskommuner 2017. Rankingen är som alla vet originalet sedan över 10 år och den som tas på allvar. Listan och dess kriterier sätter verkligen fokus på idrottens samhällsroll. Det är tidningen Sport & Affärer som satt kriterierna och Peter Rohmée som på tidningens uppdrag årligen utför analysen utifrån dem. Han lotsade som vanligt publiken fram till slutresultatet.

- Över tid kan vi se att kommunerna lägger större vikt vid utformande av idrottspolitiska program, spontanidrott har fått större vikt tillsammans med frågor som destinationsmarknadsföring och integration. Trenden går mot att kommuner har utformat eventstrategier, men där vissa fortfarande saknar resurser för genomförande. Jag kan också se att stödet till breddidrotten har utvecklats till att försöka stödja nya idrotter och fler kommuner ser över sina bidrags- och stödformer.

 

Så här blev utfallet i rankingen i de fyra olika kategorierna:

Sveriges främsta idrottskommun 2017 (huvudlistan)

1. Växjö
2. Karlstad
3. Solna

Växjö är Sveriges främsta idrottskommun 2017. Priset togs emot av från vänster Gunilla Friman, chef kultur & fritidsförvaltningen, Eva Johansson(C), chef kultur- och fritidsnämnden samt Jessica Råhlin, fritidschef i Växjö kommun.

Ur Sport & Affärers motivering:
”Växjö vill utgöra en attraktiv internationell mötesplats. Idrotten är en viktig del i detta. Använder idrotten som verktyg för att stärka folkhälsan samt integrations- och jämställdhetsarbetet. Arbetar med att stärka förutsättningarna för ungdomsidrotten, inte enbart för traditionell idrott, utan också för organiserad spontanidrott. Stark och bred elitidrottskommun. Har i Arenastaden ett av Sveriges främsta sammanhållna idrottsområden för både träning, elitverksamhet och event. Mycket starkt samarbete med Linnéuniversitetet.”

Sveriges främsta elitidrottskommun 2017
1. Östersund
2. Lidköping
3. Solna

Stolta representanter för årets elitidrottskommun Östersund. Från vänster Daniel Kindberg, ordförande ÖFK, Ann-Sofie Andersson, kommunalråd och Henrik Jansson, enhetschef.

Ur Sport & Affärers motivering:
”En kommun som med 62 000 invånare har ett lag i Euro League slutspelet i fotboll, i allsvenskan och som dessutom är Svenska Cupmästare – Östersunds FK. Dessutom elitlag i basket för damer och herrar samt damlag i fotbollsettan. Har totalt elitlag i tio idrotter. Mycket starka internationella idrottsstjärnor i längdskidåkning, skidskytte, alpin skidåkning samt i parasporter. Internationellt högklassiga arenor för skidskytte och längdskidåkning".

 

Sveriges främsta breddidrottskommun 2017

1. Borås
2. Halmstad
3.Malmö

 När det stod klart att Borås blev årets breddidrottskommun var det en mycket stor och glad delegation som klev upp på scenen för att ta emot diplomet och för att bli intervjuade av moderator Lennart Ekdal.

Ur Sport & Affärers motivering:
”Bestämmer vilka större internationella och nationella idrottsevent som ska genomföras utifrån en mycket bra eventstrategi. Har nu stärkt sin interna organisation för att vinna hem och genomföra fler större internationella idrottsevent i Stockholm. Har mycket bra arenor för internationell idrott – flera i Europatopp. Genomför årligen många internationella idrottsevent i ett stort antal sporter – både i inom- och utomhussporter".

Sveriges främsta evenemangskommun 2017
1. Stockholm
2. Göteborg
3. Kalmar

Ur Sport & Affärers motivering:
”Bestämmer vilka större internationella och nationella idrottsevent som ska genomföras utifrån en mycket bra evenemangsstrategi. Har nu stärkt sin interna organisation för att vinna hem och genomföra fler större internationella idrottsevent i Stockholm. Har mycket bra arenor för internationell idrott – flera i Europatopp. Genomför årligen många internationella idrottsevenemang i ett stort antal sporter – både i inom- och utomhussporter.

 

Läs hela listan här med alla kriterier och utförliga motiveringar i varje kategori…

 

JÖNKÖPING – DEN NATURLIGA ARENAN
Varje år får värdkommunen för Professionell Idrott möjlighet att visa upp olika idrottssidor av sin stad. Den här gången hamnade Jönköping i strålkastarljuset och åhörarna guidades igenom en timmes block som belyste evenemang ur olika perspektiv.

- Vi jobbar med att ge reseanledningar till Jönköping och här är idrottsevenemang viktiga. Destination Jönköping ger en väg in för arrangörer och tar hand om den internationella och nationella nivån. Kultur och fritid sköter de regionala och lokala evenemangen. Sedan får vi inte glömma att det blir inga evenemang utan stödet från föreningslivet. Det underströk Svenska Handbollsförbundet vid en rapportering om EM i Handboll som vi var med och arrangerade, förklarade Carl Gustaf Thollén, (bilden nedan) evenemangsansvarig på Destination Jönköping.

- Förutom cykel kommer Jönköping även att satsa på rodd. Det ska vara möjligt att komma in på riksintag till gymnasiet och som roddare fortsätta studera vidare på universitet.

 

  Näringslivschefen i Jönköping, Sven Rydell, betonade vikten av idrottsevenemang för företagsetableringar. Lotta Frenssén, ny vd:n för Elmia, fyllde i med hur strategin är att besökarna på stadens evenemang både ska lära sig något och uppleva underhållning. I det sammanhanget är Dreamhack som klippt och skuren som evenemang och gett Jönköping epitetet ”E-sportens huvudstad ”. Historien började 2001 med första upplagan av dator och e-sportfestivalen som redan 2007 prisades för sin betydelse för kommunen och näringslivet. Nu handlar det en internationell verksamhet med en mängd tävlingar och evenemang i länder som Tyskland, Frankrike och USA.

 

 Den strategiska frågan för E-sport är att upptas som en sport av RF. Riksidrottsmötet beslutade i våras att RF inte tillåter några nya medlemmar förrän tidigast 2019. Under Professionell Idrott fick beslutsfattarna sig en lektion i omfattningen av E-sporten av Dreamhacks vd Tomas Lyckedal(bilden nedan).

- NiP Gaming är ett elitlag inom E-sporten som når ut på ett helt annat sätt till sina fans via sociala medier än elitlag i traditionella sporter. Fler internationella toppklubbar börjar upptäcka det här och startar egna lag inom E-sport för att nå yngre målgrupper. Manchester City, Besiktas, Schalke 04, Philadelphia 76ers, PSG och FC Köpenhamn är bara några exempel, berättade Tomas Lyckedal, Chief Brand Officer på Dremhack AB och skickade en passning till RF.

- Det här är inget som är tillfälligt, det är inget som försvinner, det är ingen pokerbubbla utan kommer bara fortsätta. E-sporten vill in i RF och ska samhället inkludera och ta tillvara på de här ungdomarna måste man ta E-sporten på allvar. Det finns behov av ledare och vuxna som kan ta ansvar för den här sporten och RF kan bli garant för att ta in och engagera föräldrarna.

 

Jämförelse mellan elitklubbarna Malmö FF i fotboll och NiP Gaming (Ninja in Pyjamas) i E-sport

Antal användare:
Facebook: Malmö FF: 184 000 NiP-Gaming: 1 004 000
Twitter: Malmö FF: 54 000 NiP Gaming: 485 000
Instagram: Malmö FF: 65 000 NiP Gaming: 204 000
Youtube: Malmö FF: 2 111 000 Nip Gaming: 29 400 000

Avslutningsvis visade Tomas Lyckedal två citat som vittnar om en utveckling av E-sporten:
 
”For the first time in generations we´re witnessing the birth of a new sport. Gaming is what every traditional sports league is desperate to become. Young. Global. Digital, and increasingly diverse”.

Sport och mediebolaget ESPN

”Där modern tävlingsidrott anses bekräfta, tyda på samt vara avhängigt industrisamhällets framväxt skulle man kunna hävda att e-sport står i ett likartat förhållande till informationssamhällets framväxt”.
Kalle Danielsson (som 2005 skrev uppsatsen ”E-sport – rörelse utan rörelse” vid Malmö Högskola).

FRAMTIDENS TURISM – STATLIG UTREDNING OM BESÖKSNÄRINGEN
BRITT BOHLIN, utredare kring svensk besöksnäring på regeringsuppdrag.

Den 4 december lämnar Britt Bohlin över den statliga utredningen med titeln

"En sammanhållen politik för hållbar turism och växande besöksnäring" (2016:4) till näringsminister Mikael Damberg. Det blir inte bara spännande läsning för näringministern utanför för alla i en tillväxtbransch med framtidspotential.
- Det som är viktigt med den här utredningen är orden samlad politik. Vi har en bransch som växer så det knakar och går fruktansvärt bra, men nu behövs det att det samlade greppet tas för att det ska gå fortsatt bra, säger Britt Bohlin statlig utredare, vid sidan av att vara rådsdirektör vid Nordiska Rådet och styrelseledamot i Svenska Skidskytteförbundet.
 

- Vi pratar om en bransch som omsätter 300 miljarder kronor, varav 112 miljarder är export genom besökare som kommer till Sverige. Det kan jämföras med järn och stålindustrin som har 51 miljarder i export. Besöksnäringen har 169 000 helårsarbeten medan motsvarande siffra för jord-, fiske och skogsnäringen är 69 000. Tillväxten sett till sysselsättning för besöksnäringen är en ökning på 7 procent med arbetsmarknaden totalt sett växt med 1,7 procent. I många fall går jobb till unga och personer som inte kan svenska språket.  

 Det är siffror som talar sitt tydliga språk. Förutom en samlad politik behöver branschen nationell samordning. Till skillnad mot andra branscher släpar besöksnäringen efter när det gäller exempelvis forskning. Inom fordonsindustrin rullar nationella forskningsprogram i miljardbeloppsklassen. Brit Bohlin ställde en retorisk fråga om hur det såg ut i Besöksnäringen.

- 70 miljoner, så mycket forskas det om i den här tillväxtbranschen. Det är småpengar!
- Jämför vi med skog, jord och fiskeindustrin har de ett Sveriges landsbruksuniversitet i Uppsala, yrkesutbildningar och tre myndigheter som jobbar med sina trespektive branscher. Jag frågade besöksnäringen hur det såg ut och det blev tyst i rummet.
 

 I den statliga utredningen har stora evenemang och möten getts utrymme. Britt Bohlin tycker inte att evenemangsindustrin fått den uppmärksamhet man förtjänat och drog en parallell med Norge och Östersund.

 

- En stor del av stora evenemang är att den kan ändra en stad eller lands självbild. När man räknade på vad vinter-OS 1994 gav så blev det inte så många fler jobb i Lillehammer. Däremot såg Norge på sig själva på ett helt annat sätt efter OS. Samma sak gällde med Östersund som hade en nedgång efter nedläggningen av regementet. Sedan kom framgången med VM i Skidskytte 2008 som blev en supersuccé som det gick att bygga vidare på för hela staden, säger utredaren och pekar riktning framåt:
- Det som behövs nu är en nationell samordning och en funktion motsvarande Event Scotland och Sport Event Denmark. Vi behöver också titta på riskspridningen mellan olika aktörer vid internationella arrangemang. Sedan behöver vi uppträda som en enad nation när vi söker evenemang och inte enbart som städer eller kommuner. Regeringen och ministern måste vara på plats och inte bara skicka en videohälsning.

 

SPONSORSOFFAN – JÄMSTÄLLD SPONSRING
Charlotta Nordenberg, KIF Örebro, Ulrika Molin, Sponsrings & Eventföreningen, Joel Grauman, Länsförsäkringar Uppsala, Isabelle Widmark, Fairpay, Gunnar Håkansson, Svenska Golfförbundet, Linda Wijkström, EFD och moderator Niklas Birgetz.

  Niklas Birgetz som nyligen lämnade posten som vd för Sponsrings & Eventföreningen ledde ett samtal som fångade upp senaste tidens stora debatt om ekonomiska förutsättningar för elitidrott ur ett jämställdhetsperspektiv. Sponsring är en viktig intäktskälla för många klubbar. Organisationen Fairpay har sedan grundandet 2012 arbetat med att identifiera strukturer och könsnormer som håller tillbaka utvecklingen av damidrott.
- Vi ser att 80 procent av sponsorpengarna går till män trots att det är lika många män och kvinnor som är utövare, säger Isabelle Widmark, ordförande för Fairpay
- Jämställd sponsring är en rättvisefråga, men det är också en fråga om att agera sina värderingar, visa dem i handling och beslut. Många företag sitter med jämställdhetspolicys och är beredda att lägga pengar på kommunikativa insatser för att berätta att frågan är viktig. Strukturerna vi ska förändra kräver krafttag från roten och handlar inte om att polera ytor.

  Länsförsäkringar Uppsala är ett företag som ingått ett samarbete med Fairpay för att bli certifierade som jämställd sponsor. Det görs ur ett hållbarhetsperspektiv:

- Av vår sponsring gick 3 procent till kvinnlig idrott, 47 procent till manliga idrotter och 50 procent till blandade sporter. Det speglade inte vårt företag. Jag sökte någon form av certifiering och tog kontakt med RF som hänvisade mig vidare till Fairpay. Inom en treårsperiod ska vi uppnå en jämn fördelning, sade Joel Grauman, hållbarhetsansvarig på Länsförsäkringar Uppsala.
- Sponsring är en del av vårt hållbarhetsarbete och då kan man inte bortse från jämställdhetsperspektivet. Vi är ett kundägt företag och då måste det spegla hur vi använder våra kunders pengar och till vad.

Linda Wijkström från Elitföreningen Dam pekade på att samverkansmodellen mellan kommun, näringsliv och idrotten är samhällsekonomisk lönsam om den görs utifrån ett jämställdhetsperspektiv. I nuläget kan cirka 30 procent av spelarna i Damallsvenskan leva på sin fotboll. Allsvenska fotbollsklubben KIF Örebro har kommit en bit på vägen genom sponsorkraft.

- Inför säsongstarten gick 11 företag ut och satte ned foten i att man skulle satsa på jämställd sponsring. Det var en viktig signal och då hände det saker och en hel del avtal kom in. Företagen valde att sponsra KIF Örebro och Örebro SK med lika mycket. Vi har också ett marknadsbidrag från Destinationsbolaget som delas lika mycket mellan oss elitklubbar, berättade Charlotta Nordenberg, ordförande i KIF Örebro och styrelseledamot i EFD.

- Vi kan inte paketera damfotbollen på samma sätt som herrfotbollen. Vi har inte alkohol och mat eller sponsorresor. Tjejerna i vår förening tjänar 8 400 kr i snitt, nästan alla pluggar eller jobbar förutom en spelare som är heltidsanställd. Det gäller att få företag att förstå att det finns värden inom damfotbollen som är viktiga för vår samhällsutveckling.

Golfens jättesatsning vision 50/50
Golf har traditionellt sett varit en konservativ och mansdominerad sport. Nu gör Svenska Golfförbundet sin största satsning på förändringsarbete genom Vision 50/50. Det innebär konkret att fram till år 2020 ska:
- 200 klubbar ha påbörjat förändringsarbetet
- 10 000 fler kvinnor som medlemmar
- Minst 35 procent kvinnor i styrelserna
- En mätbar förändring i kvinnors syn på golf

- Det har alltid varit enklare att finansiera herrtävlingar, trots att män ska ha fem gånger mer betalt. Inom svensk golf har vi bara 28 procent tjejer som spelar. Det är ett av våra största problem att det är en så normdriven sport, säger Gunnar Håkansson, generalsekreterare på Svenska Golfförbundet.
- Golfen måste utvecklas i takt med samtiden för att behålla befintliga medlemmar och samtidigt öka attraktionskraften hos grupper vi inte når idag. Det är en av de viktigaste utmaningarna inom svensk golf. Vision 50/50 kallar vi vårt viktiga förändringsarbete för jämställdhet på alla nivåer; i förbundet, distrikten och på golfklubbarna.

SPONSORSOFFAN DEL 2– KLUBBEN OCH KOMMUNEN
Ann-Sofie Andersson, Östersunds kommun, Daniel Kindberg, Östersunds FK, Christer Plars, Leksands IF, Ulrika Liljeberg, Leksands kommun och Niklas Birgetz.

  I sponsorsoffans andra del belystes betydelsen av elitidrott för städer där Östersund och Leksand hamnade i fokus. Den ena staden har en lång tradition med elithockey och stundtals en ekonomisk bergochdalbana i relation till kommunen. I fallet med Östersunds FK är det en yngre historia som skrivs vecka för vecka i takt med fotbollsframgångarna i Europa. Det är en klubb som 2010 omsatte 3,5 miljoner kronor med en halvtidsanställd till att idag ha 60 anställda och 50 miljoner i omsättning.
- Resan vi har gjort har satt avtryck. Det har bland annat påverkat betalningsviljan hos sponsorerna. Det är inte bara för fotbollen, utan tydligheten i vår värdegrund, i vårt engagemang i samhällsprojekt, vårt ställningstagande i jämställdhet och andra frågor. Vi har också gjort en massa tokigheter som att starta en kulturakademi för att vinna fler matcher. Allt det här plus att vi har vunnit matcher har öppnat sponsringsmarknaden för oss, säger Daniel Kindberg, ordförande för Östersunds FK.
Kindberg har genom åren privat satsat över 16 MKR i klubben. Han är samtidigt vd i det kommunala bolaget Östersundshem som årligen sponsrar ÖFK med 350 000 kronor. 

 Jämtkraft Arena som drivs i ett kommunalt arenabolag har varit och är en viktig pusselbit. När Östersunds FK klev upp i Allsvenskan gjorde kommunen ombyggnationer för 11 miljoner kronor. Fotbollsframgångarna stannade inte där utan segern i Svenska Cupen sparkade laget ut i ett europeiskt äventyr som ledde till gruppspel i Europa League. Med det kom krav från Uefa som fick kommunen att investera ytterligare mellan 20-25 miljoner i att utöka kapaciteten från 6 000 sittplatser till 8 000.

- Det har inneburit en kunskapsuppbyggnad för oss politiker och kommunala tjänstemän när ÖFK har beskrivit vad kommunen måste göra för att klubben ska öka sin omsättning och få in mer intäkter. Då handlar det om anläggningen. Den senaste satsningen var när vi uppgraderade arenan till 8 000 sittplatser vilket har betydelse hur klubben kan få in pengarna från publiken, säger Ann-Sofie Andersson (S), kommunstyrelsen ordförande.
- Kommunen har ett samarbetsavtal med Östersunds FK. Den underbara tränaren i Graham Potter har varit med på utbildningsdagar för våra gymnasielärare. På så sätt köper kommunen tjänster av klubben. Ur ett varumärkesperspektiv har laget vårt Östersundshjärta på bortaställen. ÖFK har verkligen visat hjärta för staden och inte minst för de nyanlända som klubben tagit sig an och på det sättet fått acceptans av invånarna. För oss betyder elitklubbarna mycket för gemenskapen i kommunen och det är värt varenda krona.

Till skillnad mot Östersunds kommun med 60 000 invånare är Leksands betydligt mindre med endast 15 500 invånare.
-  Leksand är i storlek en mediankommun i Sverige. För en liten kommun som Leksand betyder idrotten oerhört mycket och vi har förmånen att ha samma namn som våra lag. När vi pratar om attraktionskraften att bo och besöka skapar klubbar som Leksands IF en energi.  Skola, vård, omsorg och infrastruktur finns där, men idrotten är något annat viktigt. Relationen mellan oss som kommun och föreningen måste vara tydlig. Att köpa en sponsorskylt är inte längre aktuellt utan det är att ha ett samarbete för att exempelvis nå målgrupper där klubben blir en marknadsföringskanal, säger Ulrika Liljeberg, kommunalråd för Leksands kommun.

  Ägarstrukturen runt arenan skiljer sig mellan Östersund och Leksand. Tegera Arena ägs av Leksands IF Fastighets AB – ett helägt dotterbolag till Leksands IF. De senaste två åren har klubben hunnit åka ur SHL för att mirakulöst leta sig tillbaka för att åka ur igen. Den anrika klubben med bred supporterbas över hela landet firar inom kort 100 år som klubb.

- Nu jobbar vi långsiktigt kring vilken klubb Leksands IF vill vara mot vision 2019, det är samma år som vi firar 100 år som klubb. För oss är mottot Passion oavsett division, förklarade Christer Plars, klubbdirektör för Leksands IF och är samtidigt självkritisk:

- Vi äger och driftar en arena som omsätter 20 miljoner kronor. Vi får inget marknadsbidrag, däremot hyr kommunen tillbaka tider för 5-6 miljoner istället för att behöva drifta en egen ishall. Det blir lätt en onyanserad bild utåt i media och vi har varit dåliga på att kommunicera vad vi gör och bidrar med till kommunen.

SIMNINGENS SAMHÄLLSROLL – SIMHALLEN EN VIKTIG INVESTERING
David Lega, Göteborgs stad, Hans Stergel, Västerås stad, Johan Storåkers Sundbybergs stad, Hans Mayer, Linköpings kommun, Bo Hulthén, Simma AB och Lennart Ekdal.

 Simkunnighet finns inskrivet i läroplanen för svenska skolor. Samtidigt släpar renoveringsbehovet av simhallar efter. Kostnaden för att renovera och upprusta anläggningar som byggdes i mitten av 1900-talet bedöms uppgå till  över 60 miljarder kronor. Att renovera eller bygga simhallar är stora investeringar för kommuner. Runtomkring i landet pågår stora simhallsprojekt.

Västerås kommun bygger en ny simhall för 350 miljoner kronor som ska vara klar 200X.
- Vi gjorde en badhusutredning 2013 och den nya simhallen är anpassad för en stad som vår med 150 000 invånare. Vi håller budget och prognoser och ser det som att vi bygger morgondagens mötesplats, säger Hans Stergel (C), ordförande för nämnden för idrott och fritid.

Sundbybergs kommun byggde 2015 ut sin simhall från 1978.
- Antalet besökare har ökat från 150 000 till 260 000 per år. Simhallen är HBQT-certifierad och vi arbetar mycket med inkludering. Vi är stolta, men inte nöjda i när det kommer till simhallar, förklarade Johan Storåkers(L), kommunalråd Sundbybergs kommun.

Linköpings kommun kunde redogöra för en storsatsning på en modern simhall för 750 miljoner kronor som ska stå klar 2021.

- Vi har utrett en ny simhall sedan 2000-talet och simning hamnar alltid i topp i fritidsvaneundersökningar hos medborgarna. Vi vill att alla möts i en anläggning och vi vill skapa en helhetsprodukt och mötesplats, berättade Hans Mayer, sakkunnig idrottsanläggningar vid Kultur och fritidsförvaltningen, Linköpings kommun.

 I Göteborg ersätts Valhallabadet med en ny simhall om stans nya jättelika arenaomtag blir av. Simhallens del av totalen  kostnaden skulle ligga i nivå med satsningen som nu sker i Linköping.

 Att simningen har en mycket viktig funktion i samhället kan David Lega skriva under på. Han berättade under en mycket stark framställning vad simningen betytt för honom personligen vilket gjorde stort avtryck hos publiken:

- Det handlar inte om världsrekord, VM-guld, Paralympicsguld eller idrottsgalor. Det var inte där jag fick mitt självförtroende utan det fick jag när jag lärde mig att simma. Det var ett större steg för mig som ung med mitt dåliga utgångsläge än att senare bli elitsimmare och världsmästare, berättade David Lega (KD), ordförande för Idrottsnämnden i Göteborg och styrelseledamot i Svenska Simförbundet.

- Simidrottens absolut största styrka är att det inte är många som börjar tävla för att bli bäst utan för att bli bättre. När man frågar tioåringar om hur det gick på tävlingen svarar de inte placering utan om de slog personligt rekord. Det är en kultur inom simningen att föreningslivet är viktigt.
- Vi står nu inför stora utmaningar. Vi har en vision i Sverige om att alla ska kunna simma som Simförbundet driver varje dag. Men vi har nu också ett läge där många idag är livrädda för vatten. Vissa kan av kulturella skäl inte ta sig till en simhall och vi har till och med ungdomar i dagens Göteborg som aldrig sett havet.
- Vi har nio års skillnad i livslängd om man bor i Angered eller i Askim. Här är jag övertygad om att idrotten och föreningslivet spelar en oerhört stor roll. Och alla gillar inte fotboll eller basket, hur når vi dem? Det handlar inte bara om människor med funktionsnedsättning, eller gamla utan också om nya personer som kommit till Sverige. Hur får vi dem att känna sig duktiga utifrån sina förutsättningar, frågade sig David Lega i sitt känsloladdade anförande.

 Traditionellt avslutades Professionell Idrott genom att stafettpinnen lämnades över till nästa års värdkommun. Sport & Affärer hälsar alla välkomna till Eskilstuna den 1 oktober 2018!

 

 

 

 

PROFESSIONELL IDROTT 2016 I VÄXJÖ

(SE HELA DAGEN I EFTERHAND GENOM ATT KLICKA HÄR!).

 Professionell Idrott har växt fram till en mötesplats som erbjuder en heltäckande bild över idrottens status inom områden som regional- och kommunal utveckling, evenemang, sponsring, forskning, integration, arenor och idrottsanläggningar. Den nionde upplagan arrangerades i Växjö Konserthus den 3 oktober och samlade runt 180 deltagare från kommuner, destinationer, näringslivet och inte minst idrottens olika funktioner. Det blev som vanligt en kunskapsfylld dag och en nervig väntan på resultatet i rankingen över Sveriges bästa idrottskommuner.

 Växjö kommun slog an en sträng genom att visa filmen ”Allt är möjligt” med låten ”Anything is possible” . Kultur och Fritidsnämndens ordförande, Eva Johansson (C) hälsade alla välkomna och kunde lämna över till moderatorn Lennart Ekdal som anlänt från sin sommarstuga på småländska höglandet. Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson kom direkt från en helg fylld av en polemik med kulturminister Alice Bah Kuhnke om huruvida E-sport är att betraktas som en sport. (När den samlade åskådarmassan fick ge sin synpunkt och räckte upp handen i frågan blev resultatet fifty-fifty).

RIKSIDROTTSFÖRBUNDET
  Björn Eriksson är bas för en folkrörelse som omfattar 3,2 miljoner människor, 600 000 ledare och 22 000 föreningar. Den tidigare rikspolischefen och generaldirektören Tullverket konstaterade på politiskt manér om idrottens tillstånd: ”Jag är stolt, men inte nöjd”.

 - Läget i idrottsrörelsen kan ses som ett mynt. På myntets plussida finns frågor som att evenemang numera ingår i Sveriges exportstrategi och att idrotten numera har egna arbetsmarknadspolitiska medel att förfoga över själva. På minussidan finns långsam utveckling inom jämställdhetsarbetet som inte kommer uppnå de av RF uppsatta målen till 2017. Problemområden som dopning, fixade matcher och huliganism kvarstår. Stora utmaningar är barnperspektivet där specialidrottsförbunden vill att RF är tydligare i sin ståndpunkt.

 På stundande Riksmötet 2017 i Karlstad kommer de stora frågorna handla om utvecklingsområden och vilka principer idrotten ska följa.

- Principer kan låta som tråkigt, men låt mig ge några exempel på principer. Hur många specialidrottsförbund vi kan vara inom RF. Idag är det 71 specialidrottsförbund, men hur ser det ut om det blir 150, 200 eller 250… Det väcker frågan om hur vi kan hitta former för att driva och organisera idrottande på annat sätt än vi gjort tidigare.

- Ni kan även ta principen om elitidrott. Idag är vi tre aktörer som stödjer elitidrotten, RF, SOK och Specialidrottsförbunden. Frågan är om det görs utifrån elitidrotten och idrottaren i centrum eller utifrån organisationernas intressen. Vi kanske ska se till att stödet går utifrån specialidrottsförbunden och med elitidrottaren i fokus, redogjorde Riksidrottsförbundets ordförande och fortsatte:

- En tredje princip är att vi har ett statligt stöd, och det uppgår till närmare två miljarder från staten tillsammans med massa pengar från kommunerna. Pengarna fördelas ut till idrotten via exakta matematiska modeller baserat på kvantitativa bedömningsgrunder. Vad skulle hända om vi flyttar fokus till en fördelningsmodell utifrån kvalitativa bedömningar likt man gör i finansdepartementet och i kommuner. Vad för kvalitativa områden ska vi då satsa på, och helt plötsligt öppnas det upp en helt ny värld, konstaterade Björn Eriksson.

VASALOPPET
Vasaloppet har sedan starten 1922 hamnat i särklass när det kommer till evenemang som katalysator för regional utveckling. Eva-Lena Frick tillträdde som vd vid årsskiftet kände den tidigare elitskidåkaren att hon har kommit hem efter en längre sejour som vd för klassikern Vätternrundan. Det handlar om att förvalta och förädla ett arv utifrån en bas med en sommar- och vintervecka som tillsammans samlar 100 000 deltagare. I pengar omsätter Vasaloppet 130 Mkr, varav sponsorer stoppar in 30 Mkr. Ur folkrörelsen kommer det enligt Handelns utredningsinstitut ut en turismekonomisk injektion på 315 Mkr (2012) till lokala näringslivet. Vasaloppets Marknads AB, ägt till hälften vardera av Sälens IF och IFK Mora Alliansföreningen, är en vinstmaskin till nytta för många:

- Jag är oerhört stolt över att vara del av något som ger ett årligt överskott på 20-25 miljoner till alla engagerade föreningar, Svenska Skidförbundet och Cykelförbundet, säger Eva-Lena Frick.
- Det känns bra att de medel som Vasaloppet genererar går till att utveckla bygden. Fotbollsklubben i Mora kunde anlägga en konstgräsplan öronmärkt för ungdomar genom pengar från Vasaloppet. Ett samhälle som Oxberg skulle varit en fäbod om Vasaloppet inte fanns och i somras kunde byns förening arrangera en simskola i en sjö. 45 barn som betalade 10 kronor för 3 veckors verksamhet. Vasaloppet gör en skillnad!

På framtidsagendan står digitalisering:
- Vi pratar mycket digitalt och har nyligen tillsatt en digital projektledare. Vasaloppet ska ligga i framkant i den digitala utvecklingen för att kunna engagera och aktivera ännu flera, avslutade Eva-Lena Frick.

FORSKNING
  Under Professionell Idrott fanns det som alltid ett forskningsblock. I år bestod laguppställningen från den akademiska världen av det äkta paret Emma Wood, doktor i evenemang vid Leeds University och Guy Masterman, ordförande för Sportakademin vid Sheffield Hallam University och professor vid Rysslands Internationella olympiska universitet. 

Emma Wood pratade under rubriken ”Vikten av återskapade känslor under ett event och samspelet med minnet”.

 

- Min forskning handlar om hur sociala effekter av ett event uppstår. Vad är det i upplevelsen av ett event som skapar medborgarnas stolthet, känslan av acceptans och tillhörighet. Forskning visar att allt handlar om känslor och minnet av upplevelsen.

 

Guy Masterman talade om sponsring utifrån en lång erfarenhet av att följa olympiska partners engagemang och aktiveringar av OS. Hans forskning baseras på samspelet mellan ”fit” (associationen) och ”function” (funktionalitet) och sedan aktiveringen (kommunikationen och aktiveringen runt associationen och funktionen).
- Det måste finnas en koppling mellan sponsorn och evenemanget där båda ska betraktas som varumärken. Finns kopplingen och associationen gäller det att fokusera på vilken funktion sponsorn ska ha i evenemanget för att det ska upplevas relevant av evenemangets målgrupp, förklarade Masterson
- Om du tar Coca-Cola som tillverkar läsk finns det egentligen ingen naturlig koppling till OS mer än att de gjort det under lång tid. Under OS i Beijing genomförde Coca-Cola en utställning med flaskor där varje flaska kopplades till någon av alla hundratals olika regionala kulturer som finns i Kina. Det var ett önskemål från Kina som ville använda OS för att öppna upp sig för världen och nå ut med den kinesiska kulturen. På det sättet fick Coca-Cola en funktion som olympisk partner. Du kan också ta sponsorn som tog fram medel mot Zika-viruset i Rio eller Panasonic som sätter upp stora skärmar för att visa de populära idrotterna som folk inte kan få biljetter till. I alla fall har sponsorn en funktion och tillför OS något.

  Intressant är att makarnas forskning börjar sammanflätas när sofistikerad sponsring går mot att förstärka och möjliggöra människors intressen genom upplevelser av exempelvis evenemang. Det skapar i sin tur känslor som ändrar beteende och attityder till varumärken.
 I nästa nummer av Sport & Affärer kan ni läsa mer om det i en längre intervju med Emma Wood och Guy Masterson, det äkta paret sponsring och event.

SVERIGES FRÄMSTA IDROTTSKOMMUNER  En traditionell höjdpunkt under Professionell idrott är den årliga presentationen av Sveriges främsta Idrottskommuner – en ranking som växt i omfång och betydelse när fler kommuner arbetar strategiskt för att profilera sig med hjälp av idrott. Förutom huvudlistan koras även Sveriges bästa kommun i kategorierna ”elitidrott”, ”breddidrott” och ”event”.

 Peter Rohmée som gör analysen på uppdrag av Sport & Affärer och på grundval av de kriterier som tidningen satt, kunde skönja följande trender över en tioårsperiod:
- Under en tioårsperiod har kommunerna lagt större vikt vid utformande av idrottspolitiska program, spontanidrott har fått större vikt tillsammans med frågor som destinationsmarknadsföring och integration. Fler kommuner har utformat eventstrategier, men där vissa fortfarande saknar resurser för genomförande. Jag kan också se att stödet till breddidrotten har utvecklats till försöka att stödja nya idrotter och att fler kommuner ser över sina bidragsformer endlink .

Så här blev resultatet och följande blev lyckliga vinnare:

Sveriges främsta idrottskommuner 2016
1. Karlstad
2. Stockholm
3. Linköping

Ur motiveringen: ”För sin styrka både som bredd- och elitidrottskommun. Använder idrotten som verktyg för sin destinationsmarknadsföring och sitt integrationsarbete. Har bra stödformer för nyanlända flyktingar. Har en målsättning att bli Sveriges fjärde bästa eventkommun. Har skapat en mycket tydlig och bra eventstrategi samt goda genomföranderesurser i den kommunala organisationen. Använder 0-taxa för sin ungdomsidrott. Populär boendeort.”

SPECIALUTNÄMNINGAR:

Sveriges främsta breddidrottskommun 2016:
1. Eskilstuna

”Genomför ett stort antal idrottsaktiviteter för ensamkommande ungdomar. Använder idrotten som verktyg för integration i socioekonomiskt utsatta områden. Bra tillgång till träningsanläggningar. Har byggt ett antal inom- och utomhusanläggningar under de senaste åren. Har bra spontanidrottsplatser.”

Sveriges främsta evenemangskommun 2016
1. Stockholm

Ur motiveringen: "Genomför varje år ett stort antal internationella idrottsevenemang inom många olika idrotter. Detta som en del av sin vision att utgöra "Norra Europas mest populära destination". Har under det senaste året inkluderat alpin skidåkning och en stor internationell simtävling – Swim Open Stockholm. Har norra Europas bästa arenor. Har en bra eventstrategi med starka genomföranderesurser. Bra samarbete med Friends Arena i Solna."

Sveriges främsta elitidrottskommun 2016
1. Åre

"En av Europas bästa skidorter. Har under det senaste året unnit ett tiotal SM-tecken i alpin skidåkning. Har landslagspersoner i Enduro, Mountainbike och alpint. Har tränings- och tävlingsmöjligheter i världsklass. Genomför VM i alpin skidåkning 2019.
Befolkningstal 11.000"

Klicka här för årets ranklista med samtliga motiveringar.

 

IDROTTSKOMMUNEN VÄXJÖ
  Växjö kommun hamnade på femte plats i årets kommunrankning och kan stoltsera med Arenastaden – ett område med bland annat fyra moderna hallar och anläggningar för ishockey, fotboll, friidrott och innebandy. Per Schöldberg, kommunalråd, berättade om resan från idé till arenastad som nu i nästa fas ska utvecklas till stadsdel i Växjö. Kommunalrådet kunde berätta att det var först vid tredje försöket som idéerna om utvecklingen i ett nedgånget industriområde kunde realiseras.

 Det första försöket var en märklig mix av en barägare och pensionsfonder som till sist synades i sömmarna av Smålandsposten. Det andra försöket var när norska koncernen Sten & Ström hade storskaliga planer på att kombinera kommersiella och idrottsliga intressen, där Lehman Brother-kraschen 2008 satte stopp för utvecklingsplanerna. Det var första när fyra klubbar tillsammans med kommunen satte sig ned det blev en praktisk genomförbar lösning i arenainvesteringar.

Investeringar i Arenastaden
Vida Arena (Växjö Lakers) 266 Mkr
Myresjöhus Arena – (Östers IK) 204 Mkr
Fort Knox Arena – (Växjö Vipers) 67 Mkr,
Telekonsult Arena – (Växjö Friidrottsklubb) 55 Mkr.

Per Schöldberg förklarade att samarbetsmodellen är enkel:
- Växjö kommun har agerat bank och lånat pengar till klubbarna som äger sina arenor genom egna fastighetsbolag.
- Vi kunde byggt och drivit arenor i kommunal regi. Men nu blev det en Smålandsmodell som omfattade klubbarna. Jag är övertygad om att vi fick mycket mer idrottsanläggning för pengarna än om kommunen hade gjort det helt själv. Visst har kommuen en risk på 600-700 miljoner i lån till klubbarna, men om vi jämför med hur vi bedrev idrottsstöd innan Arenastaden så har vi endast ökat med 20 miljoner.

Paul Herbertsson, planeringschef och Jessica Råhlin, fritidschef, tog över och redogjorde vidare för hur idrott tar ökad plats i stadsplaneringen i Växjö. Paul Herbertsson berättade om den nya visionen för Arenastaden som togs 2014 av Kommunfullmäktige med mål som fortsatt marktilldelning och byggnation, stöd för ny detaljplan med allmän plats och plats för 700 bostäder.

Jessica Råhlin kunde visa upp en satsning i den mest invandratäta Araby med en allaktivitetshall. I anläggningen pågår organiserad spontanidrott och kulturaktiviteter sju dagar i veckan där Växjöbostäder som äger många av hyreshusen och är en stor finansiär.
- Det här en satsning som görs för att nå nya grupper som inte är engagerade i föreningar, och det ser vi ett stort behov av framöver.

EVENEMANG
Under en punkt stod evenemangsutveckling på agendan. Intressant i sammanhanget var att Björn Eriksson pekade på hur Riksidrottsförbundet måste ha en balanserad syn på kommersiella aktörer som kliver in i idrotten och att de inte kan ses enbart som konkurrenter när det handlar om att få folk i rörelse. I dagens evenemangsvärld kan en kommun köpa in ett amerikanskt koncept och kommersiella aktörer som ToughViking och Iron Man erbjuda motionstävlingar.

SM-Veckan
RF har hakat på evenemangstrenden och tillsammans med specialidrottsförbunden gjort succé med SM-Veckan. Det visade sig vara ett genidrag att större och mindre idrottsförbund samlade sina svenska mästerskap till ett sommar och ett vinterevenemang. Första upplagorna av SM-Veckan arrangerades 2009 med nio sommaridrotter samlade i Malmö och fem vintersporter i Sundsvall. I år var motsvarande antal idrotter 15 i Piteå under Vinterveckan och i Norrköping samlades 46 idrotter under en vecka i början av juli.

 Numera står kommuner på kö för att få stå som värd och SM-Veckan är SVT:s största årligt återkommande produktion. Senast i Norrköping uppgick antalet deltagare och publik till 100 000 och genererade en beräknad Turismekonomisk omsättning på 61 Mkr.

- Idén till SM-Veckan kommer inte från RF utan den kläcktes av Ulf Karlsson, tidigare ordförande i Svenska Squashförbundet som ville samla alla racketsporter. I ett möte med Albert Svanberg så utökades idén till att samla flera idrotters SM-tävlingar. Det är glädjande och viktigt att idén kom från idrotten själva, sade Annika Nyqvist, projektledare på Riksidrottsförbundet för SM-Veckan.

- SM-Veckan gör att värdet på att ta ett SM-guld har ökat i status för flera idrotter. SVT bedriver public service genom att sända som ger mindre idrotter medial uppmärksamhet som inte annars syns. För kommuner finns både värden i kronor och ören i turismekonomisk omsättning, men också mjuka värden i stolthet hos invånarna att evenemanget genomförs deras stad. SM-veckan är en lokal angelägenhet och därför är det viktigt med stadsnära tävlingar. Sen är det regionalt i de effekter som uppstår och det är RF:s roll att göra det till en nationell angelägenhet. Där finns mer att göra, men grunden är det lokala.

Kommande värdkommuner för SM-Veckan är:
Söderhamn (vinter 2017)
Borås (sommar 2017)
Skellefteå (vinter 2018)
Helsingborg/Landskrona (sommar 2018)
Malmö (sommar 2019).
Ej utsedd (vinter 2019)

 Iron Man Kalmar
 Kalmar satsar allt mer på turister med sportintresse. Varje år investerar kommunen 3 miljoner kronor på evenemangen och får nästan 90 tillbaka. Det är osedvanligt bra utdelning, enligt kommunen själv. Sedan 5-6 år tillbaka satsar Kalmar alltså medvetet på idrottsturism. Framförallt är det uthållighetssporter som lockar, exempelvis Ironman som gick av stapeln i slutet av augusti. Inkomsterna från turism kopplat till sport växer för varje år. Kommunen satsar ungefär 3 miljoner varje år, varav 2,1 miljoner är för licensen till Ironman, och räknar med att turister spenderar omkring 85 miljoner kronor när de kommer till Kalmar. Det innebär att en satsad krona ger nästan 30 tillbaka.

 – Vi är väldigt nöjda med den avkastningen. Det ger skatteintäkter till vård, skola och omsorg eller till fler sportsatsningar. Jag tycker det är bra investerade pengar, säger Johan Göransson som är ansvarig för idrottsturism på Destination Kalmar.
 År 2015 har kommunen räknat fram att Ironman-veckan gav 41,5 miljoner kronor i turismintäkter. 

Ironman ett amerikanskt varumärke inom tävlingsformen triathlon.
 I Kalmar finns sedan fem år tillbaka Sveriges enda fullvärdiga Ironmantävling med distanserna 3,86 km simning, 180 km cykling och 42,2 km löpning. För deltagarna hägrar också 40 platser till den mytomspunna finalen på Hawaii. Skälet till Ironman Kalmar blev till var ett uthålligt kommunbearbetande av triatlethen Thomas Gustafsson.

- Ofta finns det en eldsjäl i bakgrunden och det här fallet är det Thomas Gustafsson som drivit på mot kommunen. När han startade tävlingen 1994 var det 64 deltagare. Efter vi att fått den officiella Iron Man-statusen var det 1600 deltagare som nu nått taket på 2700 anmälda, säger Johan Göransson, projektledare vid idrottsturism och evenemang vid Kalmar Kommun. 

- Vi tittar mycket på hur Vasaloppet har byggt sin tävling för att kunna utöka den på olika sätt. Att triathlonevenemang är ”big business” skvallrar siffrorna om.

 Bara startplatsen kostar 5 000 kronor och konsumeras till största delen av medelålders män med en snittinkomst på 712 000 kr. Deltagarna stannar i genomsnitt 4,3 dagar i samband med tävlingen och har ofta med sig flera medföljande som medför utsålda hotell i en radie på 7 mil från Kalmar. Lägg till att många köper en cykel för i storleksordningen 20 000 kr och våtdräkt för 3500 kr och det finns fog för att kalla den ”överklassport” som Lennart Ekdal beskrev sporten:

- Visst kan det ses som en överklassport. Samtidigt har det betytt mycket för folkhälsan i Kalmar att många har inspirerats av tävlingen. Vi har sju löplopp i Kalmar och alla har ökat och intresset för kurser i crawl, säger Johan Göransson och avslutar:
- Vi ska inte glömma alla duktiga föreningar som ställer upp med cirka 2000 funktionärer. För det får föreningarna dela på 1,3 miljoner. Vi försöker skapa förutsättningar för att de ska tjäna pengar på evenemanget. Det är inte fult att föreningarna ska tjäna pengar och det kan inte alltid ske med ideella insatser.
 

 

IDROTT OCH INTEGRATION
 När Björn Eriksson uttryckte stolthet handlade det bland annat om hur idrottsrörelsen klev fram när flyktingströmmen var som störst hösten 2015. Idrottsföreningar har med varm hand tagit emot ensamkommande barn och nyanlända även om det inte inneburit påfrestningar för ideella verksamheter. Framöver är många överens om att idrotten och föreningslivet får en nyckelroll när människor ska integreras och inkluderas i samhället. Problemet är inte nödvändigtvis pengar för ändamålet utan i systemet finns omfattande resurser från kommun och stat. För 2016 har regeringen anslagit 70 Mkr till nyanlända och integration samt ytterligare 20 Mkr för ”meningsfull väntan”. Riksförbundet har tagit på sig uppgiften att samordna arbetet med integration och inkludering.

- RF har fått statliga medel och samordnar arbetet inom idrotten. Vi har gett störst muskler till våra distrikt som är föreningarna närmast. De har fått en stor uppgift och jobba nära föreningarna och få igång arbetet med inkludering och arbetet med nyanlända. Parallellt jobbar vi med förbunden som har en del trösklar som de behöver identifiera. Det varierar mellan olika idrotter och det kan vara så att vi behöver kliva ur vår traditionella form för att klara uppgiften, förklarade Lillemor Lindell, central samordnare för integrationsfrågor på Riksidrottsförbundet.

SPONSORSOFFAN
 Niklas Birgetz, vd för Sponsrings & Eventföreningen, tog över moderatorrollen i dagens avslutande avdelning på temat innovativ sponsring. Först ut var tre representanter för köpare och rättighetstinnehavare; Sveriges Olympiska Kommitté genom Lotta Olsson, Volvo Cars Jonas Eriksson och Emmelie Johansson med bakgrund på DHL Freight och numera på Air France/KLM. I sponsringssoffan var alla överens om att sponsring är strategiskt och klart är att det inte längre drivs isolerat hos storföretagen:
- När jag kom till DHL var mycket av sponsringen lokalt och gjordes ostrukturerat.
Vi fick avsluta en del och strukturera upp samarbetena. Det ledde fram till att Vasaloppet blev den stora satsningen för oss. Det gäller att kunna räkna hem sponsringen och även klara skatte- och internrevisionen. På KLM/Air France har vi inte sponsrat så mycket, utan det handlar om att hitta rätt samarbete om man ska göra det, menade Emmelie Johansson.

Volvo Cars har på senare år tid fått mycket uppmärksamhet för sina kampanjer genom samarbeten med världsikoner som Zlatan, Robyn och Avicii.

- Mitt team som sköter sponsringen ligger under marknadsavdelningen som har en gedigen byråstruktur under oss.  Det fungerar så på Volvo att vi har ansvariga chefer som jobbar med specialistkompetenser som vi hämtar hos byråer och sedan försöker vi få ihop det till en helhet i en framgångsrik kommunikationsstrategi, som vi lyckats med Made by Sweden och Made by People.

 Nyligen tog Volvo över sponsorskapet av Vasaloppet som legat hos Volkswagen under ett antal år. En engagerande aktivitet var att deltagarna kunde välja att åka in i Volvos filmspår 20 km från målet i Mora. Deltagarna blev filmade och fick en sin egen Vasaloppsfilm mailat till sig några dagar efter loppet.

- När vi som partner får vara med och sänka trösklar för deltagarna och förstärka deras upplevelser har man mycket vunnet. Allt handlar om relevans och hitta en relevant koppling, säger Jonas Carlsson.

DHL är också en partner till Vasaloppet och har utvecklat sitt engagemang genom att vara logistikpartner.
- Vi har sköter alla logistik runt Vasaloppet och på så sätt är vi en naturlig del i kedjan genom att leverera ett värde till deltagarna. DHL sköter transporterna av kläder från starten till målet. Vi tog det för givet och självklart under ett antal år. Sedan ändrade vi hela budskapsplattsformen till att enbart kommunicera att DHL som sköter leveranserna, punkt. Genom att vara tydliga i budskapet ökade hade vår Brand Awarness i målgruppen 35-45 år på 89 procent och 100 procent bland kvinnor.

Sveriges Olympiska kommitté har under en period gått från 60 till 120 miljoner kronor i intäkter från olympiska sponsorer. Marknadschefen Lotta Olsson förklarar hur resonemanget kring fit och funktion även är relevant från ”säljsidan”:
- SOK har inget eget evenemang i Sverige, men arbetar med att ge stöd till idrottarna i deras vardag. Jag skulle säga att 95 procent av våra partners bidrar på det sättet i vår verksamhet. När det gäller Volvo har vi haft som fokus att få ut så många bilar som möjligt. Idag åker över 100 olympier runt i OS-profilerade bilar genom bra hyreserbjudanden med Volvo. Sedan 2007 har Volvo Car Sverige varit SOK:s officiella billeverantör. De bidrar med bilar till SOK:s event och läger för olympier, men stöttar även den olympiska rörelsen ekonomiskt. I augusti uner Olympic Day i Kungsträdgården, i Stockholm, överräckte Volvo Car Sveriges Sponsring- och Eventchef Jonas Eriksson över en check på 1.980 000 kr till Mervi Karttunen, vice ordförande för Sveriges Olympiska Kommitté (SOK). Det är pengar som kommer att gå till SOK´s Topp- och talangprogram, ett program som gör det möjligt för aktiva att kunna satsa på sin idrott.

Lagkamrat
Professionell Idrott avslutades med ett varmt exempel på när ett samarbete blir vinn-vinn-vinn och vinn. I den innovativa sponsringssoffan tog ”Lagkamrat” plats – ett sponsringsprojekt byggt på samhällsengagemang i samspel mellan Sparbanken Nord, Piteå kommun och Piteå IF. Utgångspunkten är två behov som tillsammans kan tillfredsställas. På äldreboende bor människor som har ett socialt behov. I Damallsvenskan spelar elitspelare där långtifrån alla kan leva på den lön som damallsvenska klubbar förmår att betala i spår av obalans i fotbollsekonomin. I Sparbanken fanns ett företag som hade förmågan att få med näringslivet:
- Vi försöker stödja den elitidrott som finns i Piteå efter förmåga. I fallet med Lagkamrat ville vi inte blanda ihop det med traditionell sponsring utan vi sökte efter en funktionell social sponsring. Det var också viktigt att näringslivet gick in kollektivt, så att det inte skulle bli något ställningskrig utan näringslivet som enhet skulle bli en Lagkamrat, förklarade Kjell Åke Nilsson, vice vd på Sparbanken Nord.

  Numera åker spelarna från Piteå runt och besöker äldreboenden i kommunen. På schemat kan det stå allsång, bakning, högläsning, stickning eller promenader. Pensionärer har även lämnat över matchbollar i samband med Piteås hemmamatcher.
- Lagkamrat fungerar jättebra. Det ger oss något varje dag av att komma ut på äldreboenden och det verkar som att de äldre tycker det är positiva när vi kommer ut och umgås tillsammans, säger Emelie Löfgren, elitfotbollspelare i Piteå och projektledare för Lagkamrat.

 För äldreomsorgen i Piteå kommun är projektet Lagkamrat ett välkommet tillskott.
Hemvården har haft svårt att rekrytera ny personal. Med den nya satsningen skapas nu fyra nya vinnare i Piteå: pensionären, fotbollsspelaren, vårdapparaten och sponsorn. 

I början av november läggs filmen från årets seminarium live på www.sportaffarer.se och www.professionellidrott.se 
 Då kan alla som missade årets seminarium följa hela dagen i en efterhandssändning producerad av Solid Tango. Utöver det som redan nämnts kan ni då lyssna på Suzanne Lundvalls mycket intressanta föredrag om skolgymnastikens samhällsroll. Suzanne är projektledare för GIH:s flervetenskapliga studie Skola-idrott-hälsa. Ni kan även lyssna till punkten "Vad kännetecknar goda idrottsmiljöer för fler medaljer och folkhälsa?" med  PG Fahlström, lektor Linnéuniversitetet och Karin Redelius, GIH.

PROFESSIONELL IDROTT 2017

 Delegaterna lämnade Växjö med nya insikter, kunskaper och kontakter. Nästa år hälsar Sport & Affärer tillsammans med Jönköpings kommun välkomna till Professionell Idrott 2017 den andra oktober på Elmiamässan.

RÖSTER OM OCH FRÅN PROFESSIONELL IDROTT 2016

”Det är första gången jag deltar på Professionell idrott och ska sitta med i sponsringssoffan. Jag tycker det är en spännande blandning av människor från olika organisationer och kommuner. Nätverket är spännande och det är bra i mitt arbete där SOK behöver partners inom olika områden. Ekonomi binder ihop alla parter på olika sätt och partnerskap i olika former är alltid intressant att diskutera.”rdquo;
Lotta Olsson, marknadschef Sveriges Olympiska Kommitté

”Jag ser en jättestor potential i idrotten som event och för besöksnäringen. Att vara här handlar om samverkan och att få ta del av det senaste om vad som händer och gäller. Det var jätteintressant att lyssna på föreläsningen om den känslomässiga upplevelsen av ett evenemang, vilket är viktig nyckel för oss som säljer och marknadsför en destination.”
Malin Svensson, Visit Blekinge

 

”Jag jobbar med idrott och eventfrågorna inom Smålandsidrotten. För mig är det här en viktig mötesplats med intressanta föreläsare och saker i framkant som vi kan jobba med framåt. Man träffar många olika personer från olika branscher som jobbar med de här frågorna.”

Åsa Holmgren, idrottskonsulent på Smålandsidrotten

”Vi representerar Åre kommun och blev utsedda som främsta elitidrottskommun. Det är många intressanta programpunkter. Det är intressant med idrott och utbildning eftersom jag ansvarig för skidgymnasiet i Järpen som är en institution i svensk elitidrott. Samverkan är viktigt i Åre och vi har ett bra samarbete med Skistar och hela bygden. Åre kommun, Skistar och hela alpina världen hänger ihop.”
Håkan Jakobsson, biträdande rektor på Åre Gymnasieskola

”Jag är här för flera intressanta programpunkter och för att träffa många från branschen. Professionell Idrott är ett bra fönster att synas i och titta in i. Kommuner har en väldig kraft när det gäller allt
som har med evenemang att göra.”
Johan Bergerfalk, Upplev Norrköping.

 ”Jag tycker det är oerhört viktigt att mötas över gränserna, och då gäller det offentlig sektor, föreningar och de som arbetar med idrottsutveckling på olika sätt med bredd och elitidrott. På det sättet är den här konferensen bra och samlar många intressanta människor, men jag skulle önska att flera hade varit här från föreningar.”
Magnus Forslund, forskare vid Linnéuniversitet
  

"Efter 3 års utvecklingsarbete i nära samspel med svensk idrott startade verksamheten i januari 2016. Sport Competence är en digital samlingsplats för utveckling med expertkompetens inom idrott- och motionsrörelsen. För oss är det naturligt att vara med i ett sammanhang som Professionell Idrott där alla idrottens olika intressenter och beslutsfattare möts."
 Ralf Lilja, vd för Sport Competence som var en av utställarna under Professionell Idrott.

 

TEXT: Johan Thorén

FOTO: Bildbyrån. Solid Tango.

 

PROFESSIONELL IDROTT 2015 I LINKÖPING

 Närmare 175  beslutfattare och makthavare hade samlats på Konsert & Kongress i Linköping för den femte upplagan av Professionell Idrott. Den samlade kompetensen fick höra hur förändringens vindar blåser genom idrottspyramiden från toppen till basen hela vägen ut i gräsrötterna. Alla behöver utvecklas för att möta nya utmaningar och hänga med i trender inom sponsring, evenemang, arenor, medierättigheter och digitalisering. Dagen avslutades i vanlig ordning med att Sveriges främsta idrottskommuner presenterades dvs själva huvudlistan och specialpriserna inom kategorierna elitidrott, breddidrott och evenemang. Nedan följer ett referat om en rik dag som levde upp till löftet i rubriken.

 UTMANINGAR FÖR SVENSK IDROTT 
”Idrotten måste ta för sig”
Traditionsenligt inleder Riksidrottsförbundets ordförande Professionell Idrott. Den här gången var det ett nytt ansikte efter Karin Mattsson Weijber, med en för många välkänd röst. Björn Eriksson(bilden ovan) kände sig bekväm på hemmaplanen efter sejouren som landshövding i Östergötland. Björn redogjorde med tydlig stämma vad idrotten behöver lyckas med för att få 1,7 miljarder i statligt bidrag och samtidigt ha friheten i behåll.
- Jag noterar att det inofficiella kontraktet mellan idrotten och staten innehåller tre punkter. Staten säger till idrotten att vi ska jobba med breddidrott för att alla ska kunna idrotta och vara öppna för allas idrottande. Det andra är att ta medaljer – så många som möjligt! Det tredje är att ordna arrangemang och internationella evenemang som får oss att titta på och ger oss gåshud. Klarar vi dessa tre punkter ser det bra ut för idrotten, förklarade Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet.

 RF har mött en ny regering efter valet. Björn Eriksson som nyligen lämnade ordförandeposten i Svenska Friidrottsförbundet spenderade Finnkampen sida vid sida med statsministern. I samtalet med Stefan Löfvén poängterade han att regeringen gärna ser idrotten kliva fram inom integration, folkhälsa och internationella evenemang.

 När det kommer till den nationella evenemangsstrategin har det skett framsteg. Frågan har drivits av RF och Besöksnäringen utifrån Centrum för idrottsevenemang. Staten har stått vid sidan och intagit en avvaktande ställning. Positiva nyheter är att regeringen nyligen valde att kliva på tåget och representeras av Idrotts/Socialdepartementet och Näringsdepartementet i processen. Det har även inrättats en ”högnivå-grupp” mellan ansvariga på RF, besöksnäringen och regeringen.

- Idrotten är inte längre bara ute efter att få pengar av staten utan vill samarbeta. Vi kan använda oss av UD:s resurser i bidding-processer som ett av många exempel. Jag noterar också till min stora glädje att internationella evenemang finns med i statens nya exportstrategi. Det är mig veterligen första gången. Det här något vi kommer hålla ögonen på. Evenemang blir en het, viktig, och roliga fråga att jobba med för idrotten, fortsatte Björn Eriksson.

SOK: ”Riskerna har minskat och transparensen ökat”
 Hack i häl på RF kom Sveriges Olympiska Kommitté (SOK)– vars verksamhet är en förutsättning för ett OS på svensk mark och med tydligt uppdrag att framkalla medaljregn. SOK:s ordförande Stefan Lindeberg adresserade utmaningarna för den olympiska rörelsen. Förändring krävs för att rörelsen med trovärdighet ska kunna leva upp till symboliken att alla länder tågar in nationsvis på OS-invigningen för att vid avslutning gå in förenat som bröder och systrar över nationsgränser.

IOK har därför antagit ”Agenda 2020” som ska se över hur OS-städer utses och OS arrangeras i framtiden. Kritiken efter Sotji och att fem länder klev av kandidaturen till vinterspelen 2022 däribland Sverige och Norge, blev en väckarklocka för IOK. Nu ska tröskeln bli lägre för mindre länder med demokratiskt öppna beslutsprocesser att kunna står värd för OS.

- Kostnaderna för att söka och genomföra OS ska sänkas och transparenta processer komma på plats både för valet av OS-städer och hur ekonomin hanteras. IOK har visat en helt ny öppenhet. För första gången har förslaget på kontrakt mellan IOK och värdstaden gjorts offentligt. Processerna vid ansökningar anpassas efter respektive lands demokratiska system och politiska processer. Vi äger och styr processen, där IOK agerar mer som konsulter till oss. Det är nytt och helt avgörande.

 IOK har ökat arrangörsbidraget till 880 miljoner dollar, nära sju miljarder svenska kronor. Det görs för att reducera risken och skapa en ekonomisk trygghet för värdländerna. Lindeberg presenterade en kalkyl för ett svenskt OS:

OS-kalkyl
Intäkter: 14.4 miljarder
Kostnader: 10,9 miljarder
Efterbruk (överskott):3,5 miljarder
Statlig garanti på 3,5 miljarder nödvändig fördelat på:
Säkerhetskostnader: 2 miljarder
Investeringar: 1,5 miljarder

- IOK vill få fler länder att söka spelen och att fler demokratiska länder ska ges möjlighet att arrangera OS. Det kommer också att skärpa konkurrensen när fler ser möjliggeten arrangera ett OS. Sverige var mycket nära att få OS 2022 om vi hade fullföljt processen.

- Med de nya bidragen stärks kalkylerna och riskerna ligger inte i genomförandebudgeten utan i investeringarna. Vi kommer klara av genomförandebudgeten för vi är bra att organisera evenemang. Statens garantier på 3,5 miljarder möts upp med att det genereras 3000 jobb och över 7 miljarder i exportintäkter tack vare ett OS, förklarade Stefan Lindeberg, som avslutade med att säga att säga att nästa OS som är aktuellt för Sverige är vinterspelen 2026.

DAVID LEGA: ”Förbunden måste bli bättre”
 David Lega har en stark ställning inom svensk idrott med en bakgrund som elitidrottare inom simning och höga uppdrag inom idrottsrörelsen. Numera är kristdemokraten kommunalråd med ansvar för förenings- och idrottsfrågor inom Göteborgs stad. Legas budskap var tydligt att idrotten utgör den i särklass största delen av civilsamhället och med det ett ansvar att axla. Civilsamhället behöver stärka ställningen som den tredje sektorn vid sidan av det offentliga och privata. I samverkan kan treparten hitta lösningar på samhällsutmaningar. Lika tydligt betonade han att idrotten måste få vara självständig endlink ..
- Det är viktigt att värna om civilsamhället. Idrottsföreningar måste få vara självständiga och inte degraderas till endast utförare av kommunala mål. Kommuner och politiker ska sluta med att ta över framgångsrika projekt från idrotten. Idrotten sköter det själva med stöd från kommunen och politikerna. Långsiktigt dödar vi idrottens själ om självständigheten tas bort. Näringslivet ska inte heller ta över utan stötta idrotten med resurser. Samtidigt måste idrotten ta ett större ansvar och idrottsförbunden är för dåliga som det är idag och måste utvecklas, menade David Lega, vice ordförande för idrotts och föreningsnämnden i Göteborgs stad.

 David Lega är en inbiten supporter till IFK Göteborg och drog ner dagens största skratt: – Det är alltid Blåvitt för mig, men jag gillar även Gais. Jag tycker om handikappidrott.

FORSKNINGSVÄRLDEN DONALD GETZ: ”Återkommande evenemang har störst värde”
 RF och Besöksnäringens utveckling och forskningsfond (BFUF) driver ett kompetensprojekt som leds av professor emeritus Donald Getz, akademisk auktoritet inom turism- och evenemangsforskning vid Calgary University. Projektet har kommit halvvägs och från scenen lyfte Getz fram vikten av att städer och regioner tar fram portföljstrategier med evenemang från pyramidens topp till basen:

- Megaevenemang (OS och stora mästerskap)
- Profilevenemang (Hallmarks events)
- Regionala evenemang
- Lokala evenemang.
- Det blir vanligare att städer och regioner utvecklar evenemangsportföljer. Samtidigt är det ofta ett glapp mellan portföljstrategierna och investeringsplanerna för arenor att möta upp evenemangen. Vad man kan se är att återkommande profilevenemang är de som har de största värdena, högst turistflöden och lägst risk sett till kostnader, förklarade Donald Getz, professor vid Alberta University.

GÖTEBORG UNIVERSITET: ”Hur mycket är PR-värdet värt?” Donald Getz har länge haft ett samarbete med Göteborgs Universitet och professor Tommy D. Andersson. Två av Anderssons adepter; John Ambrecht och Henrik Jutbring, presenterade sin forskning kryddad med akademisk kritik. Ambrecht adresserade tre utmaningar för beslutsfattare när det kommer till ”värdet av evenemang”:

- Hur stor del av den turismekonomiska omsättningen stannar inom regionen och hur stort är läckaget?
- Hur fördelar sig de ekonomiska effekterna på olika grupper?
- Leder den ekonomiska omsättningen inom regionen till en långsiktig sysselsättningsökning?

 Henrik Jutbring med en bakgrund inom Göteborg & Co kritiserade behandlingen av marknadsföringsvärdens relation till evenemang. Arrangörer presenterar inte sällan mångmiljonvärden i annonsvärden och mediegenomslag. Frågan Jutbring ställde sig är i vilken utsträckning PR-värdet omvandlas i kännedom, attityd, intention och handling hos målgruppen.
- Trots en dominerande idé om ”stora marknadsföringsvärden” har forskningen inte kunnat bevisa att ett evenemang leder till avsedda marknadsföringseffekter, till exempel i ökad turism eller ökat deltagande inom sport. Däremot är hinder och utmaningar väl belagda med forskning, menade Henrik Jutbring.

INTERNATIONELLA EVENEMANG SKID-VM I FALUN 2015: ”En formidabel succé”
 Skid-VM i Falun 2015 blev en formidabel succé.  I Linköping berättade VM-bolagets marknadschef Kent Lövgren  framgångshistorien som levde upp till löftet som getts till FIS: ”beyond all expectations”.

Följande siffror ger en fingervisning om framgången:
- 47 Mkr i vinst på en omsättning av 300 Mkr under fem år.
- 300 Mkr i turismekonomisk omsättning – varav 20 Mkr i momsintäkter till staten.
- 500 miljoner tv-tittare
- 350 000 besök på Lugnet och Medal Plaza.
- 228 000 sålda biljetter (målet var 170 000)

Falu kommun instämde i hyllningskören för mästerskapet sånär som på punkt. Det var den fördyrade kommunala investeringen i stadens landmärke – hoppbackarna – som landade på 240 miljoner mot budgeterade 80 Mkr. Det för backhoppning som knappt förekommer i Sverige som sport.
- Första budet om att det skulle kosta 80 miljoner och gå ut med det tvärsäkert utan riktigt underbyggda kalkyler kunde gjorts annorlunda. Det har varit olika uppfattningar inom politiken. Vissa såg kostnaden för upprustningen av Lugnet som ett mål, andra som ett krav och några såg att det var kommunens investering och resten skulle det privata stå för, kommenterade Dan Nygren, kommundirektör i Falun.

 Biddingsprocessen har varit en lärandeprocess för VM-bolaget och efter framgången står en arrangörsorganisation redo att söka ett nytt mästerskap.
- Vi missade att få VM 2013. Det lärde oss att i biddingprocessen måste man ha ett koncept som håller i alla delar. Konceptet skulle beskriva vad vi skulle göra och leverera för VM 2015.
- För när man arrangerar ett VM lånar man rättigheterna av FIS och ska förädla rättigheterna och lämna en bättre skidvärld efter sig när mästerskapet är över, avslutade Kent Lövgren, marknadschef för VM-bolaget, med tillägget och ett leende: – Det fanns en sak som vi ångrar. Vi kunde byggt en läktare annorlunda.

SPONSORSOFFAN: ”Vi företag måste satsa om vi ska ha stora evenemang i Sverige”

  Ett nytt inslag i programmet var sponsorsoffan som samlade tongivande sponsorschefer under ledning av Niklas Birgetz, vd för Sponsrings & Eventföreningen. Trendpanelen utgjordes av kvartetten; Scandic, Vattenfall, Stora Enso och Ericsson, vilka alla var involverade i Skid-VM i Falun.

 Scandics huvudroll var att förse VM-organisationen med hotellrum till aktiva och landslagen. För publiken gavs möjligheten att vinna ett boende på bästa tänkbara plats i ett mobilt hotellrum i direkt anslutning till VM-spåret. Konceptet heter Scandic To Go och har rönt stor uppmärksamhet och var senast i New York.
Mathias Kemi, sponsorchefen på Scandic Hotels, poängterade vikten av att de stora företagen är med och satsar i en hård internationell konkurrens.
- Jag har under tio år varit driven i att göra en affärsmässig return på vår sponsring. Men jag har svängt och ser det större nu än bara affären. Jag tycker det är otroligt viktigt att Scandic och stora företag går in i nationella och nordiska mästerskap. Utan företag som satsar kommer vi inte ha stora evenemang i Sverige och Norden framöver.
 Ericsson är en ny aktör på evenemangsarenan och inte direkt i egenskap i rollen som sponsor. Företaget var istället digital upplevelsepartner genom plattformen ”Ericsson Networked Events” som sammanställer data från olika källor och presenterar det för besökaren via appar för mobiltelefoner och plattor.
- Vi vill använda evenemang för att visa på hur digitaliseringen och det uppkopplade samhället förändrar även evenemang. Vi kommer att använda vår plattform vid flera evenemang framöver, och då med betoning på större evenemang som Falun och uppåt då det kräver en stor investering, sade Mikael Sundström, chef för affärsområdet Ericsson Networked Events.
Vattenfall har en historia som lång och trogen förbundssponsor till skidsporten. Vad som var nytt och förmedlades var en ny mer lokal inriktning i sponsringen.
- Det som kan vara intressant för kommuner är att vi vill jobba mer lokalt. Våra kunder är viktigast och de är inte bara kunder utan mammor och pappor, och kanske medlemmar i en idrottsförening. Vi vill med lokalt engagemang vara på platser som är relevant för våra kunder. Det är dit vi ska, förklarade Lotta Lundvall, sponsorchef på Vattenfall.
 Internationella evenemang kan också vara början på en ny sponsorresa som i fallet för Stora Enso. Stora med lång historik i Falun fanns med redan vid Skid-VM 1992 då Torgny Mogren vann femmilen inför hemmapubliken. Två decennier senare klev det sammanslagna företaget med finska Enso in som internationell partner till VM 2015. Det följs nu upp med ett huvudsponsorskap av Skid-VM i Lahtis 2017.
- Vi har många positiva erfarenheter av Skid-VM 2015 i Falun som vi kan återanvända i Lahti, berättade Jonas Nordlund. Stora byggde VM-kanslibyggnaden och bärande delar av hoppbackarna. Jonas lyfte fram det unika sponsorkonceptet "Innovation we trust" som samlade hjärtat av svenska industriföretag i en egen paviljong. Paviljongen som fick kungligt besök lyfte fram svenska innovationer och nyheter inom svensk industri. Stora Enso ställde ut och deltog i seminarier tillsammans med den imponerande samlingen ABB, Atlas Copco, Electrolux, LKAB, SAAB och SSAB.

IDROTTSEKONOMI
 På eftermiddagen gavs deltagarna en sifferexercis inom ramen för temat idrottsekonomi. Det framfördes av Björn-Anders Larsson och Jonas Persson. Som gemensamt var med och etablerade Idrottsekonomiskt Centrum vid Lunds universitet i början av 90-talet. Det var när sportbranschen tog fart och ur det som det internationella sportmedieföretaget IEC in Sports växte fram grundat av Jonas Persson och kollegor.

Björn-Anders Larsson – ”Sportsektorn omsätter 80 miljarder i Sverige”
 Först ut var Björn-Anders Larsson som bland annat redogjorde för BNP kopplat till sportsektorn. Det blir en ansenlig summa när bara antalet idrottsanläggningar i Sverige uppgår till 86 000 i Sverige.
- Sportsektorn i Sverige utgörs av 20 000 föreningar och 18 000 sportföretag. Det bidrar med 100 000 årsarbeten och 80 miljarder kronor i BNP. Det går att bryta ner på lokal nivå och för olika sektorer däribland sportsektorn.
 Av alla idrottsanläggningar i Sverige är det typiskt för Sverige att många är i kommunal drift, och den kommunala anläggningsdriften uppgår bara den till åtta miljarder, kommenterade Björn-Anders Larsson, verksam vid Idrottsekonomiskt centrum vid Lunds universitet.

Jonas Persson – ”Premier League kommer ha ännu mer pengar”

 Jonas Persson(bilden ovan) har gjort en unik resa parallellt med utvecklingen av sportmediemarknaden genom IEC in Sports. Bolaget har vid två tillfällens sålts till mångmiljonbelopp. Första vändan 2001 till Sport Resource Group för att sedan återköpts 2003 av företagsledningen för att 2007 återigen säljas, den här gången till franska jätten Lagarderé.
 Jonas Persson beskrev TV-rättighetsmarknaden utifrån att värdet på sporträttigheter är koncentrerat till ett fåtal antal event. De 20 största eventen stod för 72 procent av de globala intäkterna under 2014. Värst i klassen är NFL som ensamt tar 18 procent av intäkterna följt av MBL, Premier League, NBA och Uefa Champions League.
 Motorn för rättighetsavgifter är på de flesta marknaderna betal-TV där endast ett fåtal event har attraktionskraften att generera kunder till mediebolagen.

- Känslan att premium blir viktigare för alla mediebolag. Det visade inte minst upplösningen på rättigheterna för Premier League som skenade iväg, inte minst i Norge där TV2 uppges ha betalat 1,6 miljarder norska kronor för tre år. Om vi tyckte Premier League hade mycket pengar kommer det öka ännu mer. Om en svensk spelare går till ett akademilag nästa år borde summan uppgå till 10 miljoner kronor mot 4 miljoner idag, förklarade Jonas Persson numera verksam vid Commercial Sports Media. Moderatorn Lennart Ekdal ställde frågan hur långt det kan gå mot bakgrund av publikens protester och negativa reaktioner på exempelvis höga biljettpriser.
- Ja, jag kan förstå det när man läser vilka nivåer Premier League är uppe på, att reaktionen hos folk blir att det här stänger vi av. Nu utvecklas alltid nya företeelser, nya sporter, nya evenemang och nya segment på marknaden.
- Tyskland har varit bättre på att vårda sin publik och hålla nere biljettpriserna. Det har varit en medveten strategi.

EVENEMANGSKONSULTEN: ”Hur många försöker undvika ett event”
 I egenskap av vd för Xperience Group och grundare av PS Communication  Patrick Walldén berrättade på ett levande sätthur en konsult inom evenemangsindustrin arbetar. Hans bolag har i år bland annat haft uppdraget att att aktivera sponsorskap och tex. bygga upp många sponsorpaviljonger(bland annat Vattenfalls och Stora Ensos) under Skid VM och har varit involverat i logistik och produktion under Volvo Ocean Race.
- Ett event kan vara allt från ett barnkalas på McDonalds till OS. Vad som blivit tydligt är att evenemangskonsulten har flyttat fram positionerna. Det stärks bland annat av branschstatistik från SEFS som visar en att omsättningen stigit till över tio miljarder för sponsring (6,3 Mdr) och event (3,8 Mdr).
- Den sociala och digitala vågen har inneburit en verklig explosion för oss evenemangskonsulter. Helt plötsligt blev event mer integrerade i övriga media och det har varit en framgångsfaktor. Eventbranschen har ökat rejält på andras bekostnad som exempelvis dagspress som kämpar och har det knepigt. En förklaring ligger i att många försöker undvika reklam och upplever det störande. Jämför det med hur många som försöker undvika ett roligt och engagerande event på stan, förklarade Patrick Walldén.

Patrick bjöd på fem tips till presumtiva arrangörer:
1) Börja smått( även Vasaloppet var litet i början)
2) Lyssna( lär av tidigare erfarenheter)
3) Förvänta det oväntade( det kommer alltid hända något som inte var planerat).
4) Tro på dig själv
5) Samarbeta

LINKÖPINGS KOMMUN: ”Ambitioner att vara Sveriges främsta idrottskommun”
 I år tog Linköping över pinnen för Professionell Idrott. Värdkommunen ges möjlighet att visa vad som görs för att vara en framstående idrottskommun. Linköping är en stad som växer med en slogan som säger ”Där idéer blir verklighet”. Under passet presenterades upp två projekt med ambitioner som är i sin linda: Smedstad Ridsportcenter och Winning Ground Fotbollsfestival.
 Smedstad Ridsportscenter presenterades av Karin Semberg (tidigare Kultur och fritidschef som numera har motsvarande tjänst i Jönköpings kommun) och ambassadören Malin Baryard. Projektet uppgår till 170 miljoner och kommer att drivas av en privat entreprenör. Ridsportanläggningen kommer att bli ett regionalt centrum för häst- och ridsport med kapacitet för större tävlingar. Underlaget bottnar i att bara i Östergötland ägnar sig 25 000 personer aktivt åt ridsport. Anläggningen invignings under hösten 2016 och har även kapacitet för större tävlingar och arrangemang.
 Efter framgången med Dam-EM 2013 gick Linköpings kommun in med en miljon kronor i en riktad satsning på fotboll för tjejer. Medlen gick i första steget till Östergötlands Fotbollförbund. Ur en lång rad av aktiviteter utvecklades Winning Ground Fotbollsfestival för tjejer 10-12 år. Det unika i festivalen (Winning Ground var mottot för hela Dam-EM) ligger i att resultaträkning togs bort till förmån för att bygga deltagarnas upplevelse på förebilder, inspiration och utbildning. Höjdpunkten består av att alla lag får spela en ”stor” match på Linköping Arena.
 Maria Hagström, ny klubbdirektör för Linköping FC och Johan Thorén, projektledare vid Östergötlands Fotbollförbund förde ett samtal hur en stark samverkan växt fram mellan elit och breddfotbollen med festivalen och fadderskap som katalysatorer. Nyligen förlängde kommunen satsning med en ny miljon för 2015 och 2016 där fokus ligger på att utveckla modeller och långsiktig bärkraft för det som omfattas av plattformen Winning Ground.

 Linköping gör en offensiv beträffande evenemang och möten rustad med en nytagen eventstrategi. Anders Thorén från Visit Linköping & Co (tidigare Arenabolaget) redogjorde för det nya utökade uppdraget att agera över och i hela Linköping. Det tidigare uppdraget sträckte sig enbart till två kommunala arenor; Konsert & Kongress och Saab Arena. Tonvikten ligger i att attrahera stora nationella och internationella idrottsevenemang. Strategin bottnar bland annat i betoningen på samarbetet mellan kommun, näringsliv och föreningslivet.

 Under dagen berättade även curlingdrottningen Anette Norberg med två OS-guld(2006 och 2010) och tre VM-guld i bagaget både om sin sportsliga karriär och sin parallella karriär i näringslivet(Folksam). Hon drog många intressanta exempel från sin tid med Lag Norberg om konsten att bygga lag och att samarbeta i grupp och behovet av bra ledarskap för bästa resultat – ofta i pressade situationer. Insikter som alla oavsett organisation har nytta att ta del av. Hon berättade att hennes dotter också tävlar i curling men att hon ändå inte vill betecknas som en "curling-mamma" som curlat sin dotter och sina övriga barn i onödan .

Genom sina parallella karriärer och erfarenhet från ledarskap inom sport och  näringsliv har Anette sammanfattat följande mantran som gäller i båda sammanhang:

Ledarskap:
- Skapa förutsättningar för individen
- Lyssna, observera och var närvarande
- Ge relevant information
- Tydliga mål
- Ge energi

 

Sätta och nå mål:
- Resultatfokusera
- Effektivitet
- Envishet
- Ha roligt/njut av resan

Bygga lag:
- Kommunikation
- Respekt och tillit
- Gemensamma mål
- Förankrad väg mot målen
- Respektera olikheter
- Glädje

ÅRETS FRÄMSTA IDROTTSKOMMUN: ”And the winner is…”

 Dagens sista programpunkt är lika traditionsenligt presentationen av ”Sveriges Främsta Idrottskommuner”. Innan resultatlistan rullades fram på skärmen lyfte Peter Rohmée fram ett par trender som han skönjer sedan starten av listan 2007:
- Det har hänt mycket positivt ute i kommunerna sedan vi startade listan, kommenterade Peter Rohmée som ansvarar för framtagande av listorna utifrån de tjugotalet kriterier som satts av tidningen.

Trender sedan 2007
- Evenstrategier utgör oftare en del av kommunens utvecklings- och värlfärdsstrategier
- Stärkt destinationsmarknadsföring med event och idrotten som verktyg för regional utveckling
- Tydligare eventstrategier med genomföranderesurser – att investera skattekronor i upplevelser mer vanligt (ROI)
- Fler idrottspolitiska program som sammanfattar kommunerna srategier inom spontan-, bredd- och elitidrott inklusive folkhälsoperspektivet.
- Oförändrat breddstöd men mer pengar till föreningsägda anläggningar
- Nya stödformer till icke traditionella idrotter.
- Stark teknisk arenautveckling, ekonomiskt finns en bit kvar.
- Ökat antal spontanidrottsplatser
- Ökade investeringar och kommunala skattekronor i cykelstäder.

Och så här blev resultatet för 2015:
Sveriges främsta breddidrottskommun: Malmö
Sveriges främsta elitidrottskommun – Lidköping
Sveriges främsta evenemangskommun – Göteborg
SVERIGES FRÄMSTA IDROTTSKOMMUN - STOCKHOLM

 

 

 

Klicka här för fullständiga listor och motiveringar!

Citatet:
”Professionell idrott fyller en viktig plats i utbytet av tankar mellan olika delar av svensk idrott, forskning, rådgivning och utbildning. Föreläsare och medverkande håller en genomgående hög kvalitet och bidrar på olika sätt till nya idéer och ökad förståelse inom en växande bransch. Ett av de bästa seminarierna jag varit på under senaste år.”

Håkan Leeman, ordförande i Svemo och ledamot i Riksidrottsstyrelsen.

REDAKTIONEN

 

PROFESSIONELL IDROTT 2014 – EN ÅTERBLICK

Att idrott är kultur blir påtagligt i Umeå när staden bär värdskapet för Professionell Idrott och Kulturhuvudstadsåret samma år. Professionell Idrott som arrangerades för fjärde gången blev i vanlig ordning en seminariedag med ett tvärsnitt genom kommersiella, kommunala och professionella aspekter av idrott med insiktsfulla djupdykningar av beslutsfattare som Karin Mattson Weijber, Mats Årjes, Karin Mårtensson och Niklas Birgetz med flera. Höjdpunkterna avlöste varandra med avslutningen när Sveriges Främsta Idrottskommuner korades inför över 120 deltagare i K-märkta lokaler på Rex Bar och Grill vid Stortorget i Björkarnas stad.

 
Lennart Holmlund hälsade välkomna och konstaterade stolt att idrotten fanns som punkt under Kulturhuvudstadsåret. Kommunstyrelsens ordförande (s) poängterade vidare vikten av att politikerna ger idrotten rätt förutsättningar primärt i anläggningar och satte kommunens 23 konstgräsplaner i ett samhällsekonomiskt perspektiv.
- En konstgräsplan kostar inte mer än en människa som hamnar snett i livet.

IDROTTENS SAMHÄLLSROLL

 Karin Mattsson Weijber öppnade traditionsenligt upp som huvudtalare, men för sista gången då hon under 2015 lämnar posten som ordförande för Riksidrottsförbundet. Med ett rykande färskt valresultat, regeringsskifte och ny idrottsminister i Rosenbad konstaterades att idrotten är både en sval och het politisk fråga.
- På riksplanet är man väldigt överens över parti- och blockgränserna om idrotten. Det finns nyansskillnader, men det är svårt att skapa konflikt runt idrottsfrågan och får därmed ingen uppmärksamhet i valet. Det är visserligen bra att idrotten får stabila förutsättningar. Däremot såg vi vid valet 2010 att idrotten blev en vassare valfråga kommunalt sett till anläggningar, evenemang och förutsättningar för föreningslivet, sade Karin Mattsson Weibjer.

Moderatorn Lennart Ekdal frågade avgående RF-ordföranden vad som kommer stå i historieböckerna om hennes ordförandeepok.
- Vi har jobbat hårt för att skapa goda förutsättningar för idrotten. Det som stör mig är att vi inte kommit längre när det gäller evenemangsfrågan. Nu har Socialdemokraterna sagt att man vill sitta med i evenemangsgruppen. När det gäller Vinter-OS har Oslo dragit sig ur inför 2022, och vi kan se om det går att plocka upp den frågan igen.

 

SKIDSPORT SOM MOTOR FÖR REGIONAL OCH NATIONELL TILLVÄXT

Skidsporten var första specialidrott att hamna i strålkastarljuset genom Mats Årjes, vd för Skistar och ordförande för Svenska Skidförbundet. Årjes dubbla stolar är enligt honom själv stärkande för utvecklingen i fjällen och intressekonflikten runt placering av stora mästerskap en ”icke-fråga”.
- Det skulle teoretiskt sätt kunna vara problematisk om Skistar styr stora mästerskap till våra destinationer. Historiskt sett har flera orter kunna ta hand om världscuptävlingarna i alpint, men numera är det bara Åre som klarar av att leva upp till arrangörskraven. Det gemensamma målet för både sport och näring är att få fler människor att åka skidor. Två miljoner svenskar åker varje år på en alpin vinterferie enligt statistiken. Skidåkning är den sjätte vanligaste semesterformen där sol och bad toppar listan. Skistar har inom sina anläggningar 4,2 miljoner skiddagar där Sälen är störst i överlägsen stil med 1,3 miljoner av dagarna.

 Nästa steg i marknadsföringen går på temat ”Scandinavian Mountains” och omfattar planer på en ny flygplats anpassad för skidorterna Sälen och Idre samt norska Trysil och Engerdal.
- Tillgängligheten måste öka och förbättras om vi vill ser mer utveckling av destinationerna. En stor andel av våra besökare idag är svenskar, danskar och norskar som åker främst bil. Ska vi växa måste vi öka utanför Norden och då behöver vi etablera en ny flygplats. Det skulle innebära att 200 miljoner människor inom två timmar kan nå Dalarna med flyg.
- Klarar vi inte öka tillgängligheten kommer vi inte få till de investeringar som behövs, berättade Årjes.
 

EVENEMANG SOM TILLVÄXTMOTOR

Åre och Östersund står inför en intensiv evenemangsperiod med klimax 2019 genom att både ett alpint VM och ett Skidskytte-VM arrangeras inom loppet av några månader. Lägg till Skid-VM i Falun 2015 och Sverige har ett kraftfullt momentum som skidevenemangsland under 2010-talet. Dessutom med en rik erfarenhetsbank att ösa ur uppbyggd under senaste Alpina-VM och Skidskytte-VM som ägde rum 2007 respektive 2008.
- Förra gången vi arrangerade VM var vi dåliga att få med hela länet. Den här gången har kommunerna runt Åre och Östersund fått vara med från början utifrån frågan: Vad blir ert VM 2019? Vi ska skapa VM-regionen 2019 och det är resan dit och efteråt som är utmaningen, förklarade Patrick Jemteborn, chef för organisationskommittén för Världscupen i skidskytte och längdskidor samt informationschef för Svenska Skidskytteförbundet.

EN SVENSK KLASSIKER

 Sverige har förmånen att ha en rik flora av evenemang som inte behöver vinnas utan återkommer årligen likt årstiderna. En Svensk Klassiker talar sitt egna språk och intresset har aldrig varit större.
- Intresset för motion och hälsa har exploderat och loppen blir fyllda väldigt snabbt. Vasaloppet sålde slut på 10 sekunder och Vätterundan på 90 sek, vilket är ett problem. Ett annat problem är att det kostar mycket pengar att göra En Svensk Klassiker. Bara anmälningar kostar nära tio tusen kronor och då har du varken cykel, löparskor eller våtdräkt, konstaterar Michael Thorén, vd för En Svensk Klassiker, och fortsatte:
- Det handlar om att sänka tröskeln för att kunna delta och därför har vi tagit fram en digital hälsoplattform som ska göra att det möjligt att göra klassikern på hemmaplan och på arbetsplatser genom att utmana sina kollegor. När det tenderar att vara en större prestation att anmäla än att genomföra loppen krävs nya grepp. En Svensk Klassiker planerar en rad större projekt. Ett projekt görs med ICA och genomföra en företagsklassiker som omfattar alla livsmedelkedjans 55 000 anställda under 2015. Ett annat är ”Folkirörelse” som syftar till att göra Sverige och svenskarna friskare. Det ska göras genom att lyfta viktiga frågor inom hälsa och rörelse, påverka beslutsfattare och politiker, tillhandahålla nya verktyg i folkhälsans verktygslåda samt genomföra samprojekt med RF, GIH, klassikerloppen och föreningslivet.
- Vi vill också jobba med skolan och vi kommer investera överskottet i att göra en skolklassiker för alla elever i mellanstadiet i likhet med Skoljoggen.

PRIVAT OCH KOMMUNAL SAMVERKAN

 Malmö har varit expansiva på evenemangsfronten och seminariedeltagarna fick höra ett exempel på samverkan mellan en regional, kommunal och privat aktör; Event in Skåne – ett dotterbolag under Business Region Skåne som är delägt av 33 kommuner, Malmö Stads näringslivskontor och Malmö Arena som ägs av Parkfast-koncernenen (läs Percy Nilsson).
 Trion har samarbetat framgångsrikt kring flera evenemang där Handbolls-VM, Eurovision Song Contest och Junior-Hockey VM 2013 sticker ut.
 Initiativet att få juniorkronornas mästerskap i december 2013 togs av Malmö Arena. Malmö kommun avsatte fem miljoner för en stadsfest och fanzon. Event in Skåne pytsade in en miljon avsedd för transporter och medicinsk assistans. Resultatet blev bland annat 142 000 sålda biljetter och nöjda hotell- och restaurangägare under lågsäsong. Företrädarna poängterade vikten av samverkan och framförhållning när det gäller mästerskap.
- Ensam är inte stark. Det har varit samverkan från början i värvning, planering och genomförande och utvärdering av världsevenemang, förklarade Karin Mårtensson, vd Malmö Arena.
- Specialförbunden måste vara ute 3-4 år innan om var det ska lägga sina SM och mästerskap. Det räcker inte med sex månaders förberedelser för en kommun och det måste koordineras med internationella agendan, menade Pehr Palm, vd Event in Skåne.

 

 

IDROTTSKOMMUNEN UMEÅ

 Efter en mycket välsmakande lunch(ångkokt lax) tog representanter från värdkommunen Umeå över scenen. Margareta Ericsson Lif, vd IKSU Sportcenter, IKSU Spa och IKSU Plus. berättade med stor inlevelse om Europas största träningsanläggning med drygt 22 000 medlemmar. Pernilla Eriksson, enhetssamordnare på Idrottshögskolan i Umeå.  berättade om en av de absolut främsta idrottshögskolorna i Sverige där bland annat 250 studenter har elitidrottsavtal. Rikard Höög, Västerbottens Idrottsförbund och Emma Pantze, Sportregion Västerbotten, diskuterade om idrott som motor för lokal och regional tillväxt. Professor Jonny Hjelm vid Umeå Universitet skapade sedan debatt efter sin punkt "SM-guld än sen då" där hans främsta tes var att idrott främst är lek och att det mest väsentliga är ungdomsidrottens roll.

SVENSK HÄSTNÄRING – om hästkrafterna i samhället och dess effekter

 Hästnäringen fick rejält med utrymme när Professionell idrott kom till det hästtäta Västerbotten. Anders Mellberg,vice vd i Hästnäringens Nationella Stiftelse samt ordförande för Svenska Ridsportförbundet målade upp ett antal samhällsutmaningar som hästen och hästnäringen kan vara en del av lösning av:
- Urbanisering – brygga mellan stad och land.
- Arbetslöshet – sysselsättning och lägre trösklar till arbetslivet.
- Mötesplatser för ungdomar – ungdomsarena för aktivitet och ledarskap.
- Motsättningar mellan människor – gemenskap bortom olikheter.
- Stress och ohälsa – ro och styrka.
- Förändrad landskapsbild – öppna landskap.

 Idag finns ca 360 000 hästar i Sverige, vilket gör landet till det näst hästtätaste i Europa. På tusen invånare går det 39 hästar i Sverige. Det utbredda intresset för hästar medför en stor efterfrågan på varor och tjänster. Nya produkter, yrken och tjänster utvecklas hela tiden och ger grund för ett allt större småföretagande i framförallt tätortsnära landsbygd men också i glesbygd. Hästen har en viktig betydelse för vår samhällsekonomi. I dagsläget ger svensk hästnäring upphov till en samhällsekonomisk omsättning på totalt ca 48 miljarder kronor per år och 30 000 avlönade heltidsarbeten, berättade Mellberg.

Finansiering av Hästnäringens Nationella Stiftelse
De 50 miljoner kronor som utgör merparten av HNS intäkter är ett årlig anslag, som grundar sig på statens villkor för spel på hästar. Dessa villkor förhandlas fram mellan staten och ägarna till ATG, Svensk Travsport och Svensk Galopp. I villkoren ingår att medel från spelöverskottet ska avsättas som anslag för övergripande insatser av riksintresse för svensk hästnäring. Detta anslag utbetalas sedan av ATG till HNS.

Enligt det uppdrag HNS får ska medlen användas på följande sätt:
• 6 mkr till särskilda barn- och ungdomssatsningar inom hästsektorn.
• 33 mkr till utbildningsverksamhet, inklusive hästsportens ansvar för delfinansiering av hippologiska högskoleutbildningen.
• 6 mkr till särskilda utvecklingsprojekt inom hästsektorn, varav 2 mkr är predestinerade åt avel-/uppfödningsprojekt.
• 5 mkr främst till säkerställande av verksamheten vid riksanläggningarna samt åtgärder avsedda att stärka hästsektorns utveckling och internationella konkurrenskraft.

Ridsporten
  En halv miljon människor rider regelbundet och av dessa är ca 400 000 kvinnor. Ytterligare en halv miljon människor har regelbunden kontakt med hästar.
Ridsporten är, efter fotbollen,den näst största ungdomsidrottenmen med tydlig inriktning på flickor. Närmare 200 000 personer är medlemmar i någon av landets ridklubbar. Ridning är Sveriges näst största handikappidrott. Ca 4 000 ryttare med funktionshinder får genom ridning möjlighet till en meningsfull fritidssysselsättning

För ridsporten är anläggningar och evenemang viktiga prioriterade områden.
- Vi ser ett genombrott för byggandet av ridsportanläggningar i landet. Det byggs för 500 miljoner och på kommunal nivå börjar ridsporten ses som en idrott som alla andra, förklarade Anders Mellberg.
- Vi har flera kommande mästerskap med Ponny-EM 2015 i Malmö, dubbla världscupfinaler 2016 i Göteborg och Ryttar-EM 2017. Det är viktigt med internationella evenemang i Sverige för att få upp intresset hos folket, berättade Ridsportförbundets ordförande.

Travsporten
Travsporten arrangerar dagligen travsporttävlingar runtom i landet på 33 travbanor. Det är full aktivitet med 900 tävlingsdagar, 9 100 lopp, 1,3 miljoner besökare och prispengar på 850 miljoner. Det sportsliga finansieras genom spel och ATG omsätter 12,1 miljarder. På en konkurrensutsatt spelmarknad under förändring kräver ATG och Svensk Travsport likvärdiga förutsättningar.

- Lika villkor på spelmarknaden är en oerhört viktig fråga för oss. Vår bransch och hela hästnäringen är väldigt beroende av vårt spelbolag ATG, som är det enda spelbolaget i Sverige som betalar lotteriskatt. Det är dessutom en väldigt hög beskattning enligt vår mening. Den höga beskattningen försvaras av att det på pappret är en monopolmarknad, som vi menar är dött i och med att de utländska aktörerna tar åtminstone halva onlinemarknaden, konstaterade Marcus Myron, kommunikationschef på Svensk Travsport.

Evenemangsexemplet – Gothenburg Horse Show
 För att visa ett exempel på ett framgångsrikt hästsportsevenemang i Sverige lät vi evenemangsansvarige Tomas Torgersen berätta om succén med Gothenburg Horse Show. Sedan starten 1977 har över 2,5 miljoner hästälskare besökt evenemanget.
Utan detta proffsiga, årligt återkommande arrangörsskap, hade förmodligen inte Göteborg fått Ryttar EM 2017.

BRANSCHSIFFROR OCH MJUKA VÄRDEN

Sponsrings & Eventföreningen är en av flera aktörer som driver på evenemangsutvecklingen. Branschföreningen gör det under visionen ”Vi bygger evenemangslandet Sverige”. Färska siffror från Institutet för Reklam och mediestatistik visar på en uppåtgående trend med stark tillväxt.

- Den stora reklamkakan omsätter 65 miljarder och av dessa står sponsringen för 10 procent eller en omsättning på 6,5 miljarder. Förra året gick sponsring om dagspress för första gången. Lägger vi till omsättningen för event på 3,9 miljarder är omsättningen större än internet och mobilreklam, förklarade Niklas Birgetz vd för SEFS.

Case: ”The Beer Turnstile”
En tydlig trend är att företagen tar in samhällsfrågor i sina kampanjer och marknadsföringsaktiviteter. Ett exempel från SEFS hämtades från Brasilien och problemet med att människor kör onyktra i samband med Rio-karnevalen. Ölmärket Antarctica – karnevalens huvudsponsor – genomförde kampanjen ”The Beer Turnstile” som gick ut på att adressera problemet med att många kör bil onyktra och olycksgraden stiger under karnevalsperioden. Lösningen blev att speciella vändkors inrättades i tunnelbanan med funktionen att det gick att åka gratis genom att visa upp streckkoden på en tom ölburk. Över 1000 personer per timme passerade genom vändkorset och antalet fyllekörningar sjönk med 43 procent jämfört med föregående år.
 

NORRLANDSHOCKEYN SOM MOTOR FÖR REGIONAL UTVECKLING

 Fyra taggade representanter för Norrlandsishockeyn diskuterade sedan ishockeyns  regionala betydelse under ledning av Lennart Ekdal. Alla var eniga om att Norrlandsregionen genom ishockeyn stärks i mycket hög grad och skapade en stolthet och ett engagemang som inte alltid kan mätas i pengar. Dock hade MODO anlitat mätföretaget HUI och var den enda klubb som kunde presentera siffror över hur betydelsefulla isidrotterna är för kommunens och regionens invånare, för företag, organisationer och institutioner och vad specifikt hockeyn betyder för stadens varumärke. Klicka här för den intressanta undersökningen gjord av Handelns Utredningsinstitut!

Nedan ett utdrag med siffror om ishockeyns turistekonomiska betydelse för Örnsköldsvik från 2012.

MODO Hockey, Elitserien – grundserien 31 mkr
MODOcupen 0,6 mkr
Övriga ishockeyevenemang i Fjällräven Center (J18, J20, Dam och Ulvö hockey)
0,9 mkr
TV-pucken inkl. ispremiär 1 mkr
Övriga ungdomsturneringar (uppskattningsvis 30 st à 135 deltagare) 3,3 mkr

Total turistekonomisk omsättning tack vare ishockeyn i Örnsköldsvik 36,8 mkr

Källa: HUI Reserch
 

 

 De medverkande i hockeypunkten var från vänster: Mikael Salomonsson, styrelseordförande Björklöven, Tomas Byberg, ordförande MODO Hockey, Lennart Ekdal, moderator, Per-Anders Israelsson, klubbdirektör Skellefteå AIK samt Thor Stöckel, klubbdirektör Luleå Hockey.

 

 

LOKAL,REGIONAL OCH CENTRAL SPONSRING

 Den internationella trenden om att företagen vill koppa ihop sig mer med samhället gäller i allra högsta grad även i Sverige. Fyra företrädare för tongivande svenska sponsorer gav en samstämmig bild, även om det för varje företags tar sig olika uttryck.

Skellefteå Kraft

 En utmaning för företagen däribland Skellefteå Kraft är att balansera sponsringen mellan elit och bredd samt nationellt och lokalt.
- Sponsringen har på senare år utvecklats på flera fronter. Vi fortsätter att utveckla breddsponsringen på hemmaplan i Västerbotten där vi verkar och har en stark position, som en del av vårt CSR-arbete. Elitsponsringen är viktig för den ger oss nationell synlighet och hjälper till att komma upp på listan som valbart energibolag, säger Catarina Hägglund, kommunikationschef på Skellefteå Kraft(på bilden ovan tillsammans med sponsringsexpert Johan Thorén).

Swedbank och Sparbanken Skåne

I ett gemensamt samtal mellan Jenny Ström(bilden ovan), Head of Brand Engagement vid Swedbank och Håcan Nilsson, bankdirektör för Sparbanken Skåne framgick det att allt mer av sponsringen drivs till att skötas lokalt och på bankkontorsnivå nära kunderna. Swedbank har på senare år minskat antalet centrala sponsringsavtal till ett fåtal större engagemang där Svenska Fotbollförbundet väger tungt i portföljen. Sparbanken med sin regionala marknadsledande roll behöver ha en bred sponsringsportfölj och sprida ut sitt engagemang inom många sporter.

Ica

Sofia Olsson(bilden ovan) berättade om hur ICA sedan ett antal år tillbaka arbetar med en sponsorstrategi som utgår från pelarna; ”Hälsa och Välbefinnande”, ”Mat och Måltider”, ”Allas lika värde”, ”Centralt och lokalt”. Strategin blommar ut i att sponsringen ska täcka hela landet, pågå året runt, fokusera på barn, gräsrot och kvinnor samt kraften i förebilder.
- ICA ska vara välkänt för sitt sociala engagemang och bidrag till samhället, förklarade Sofia Olsson, sponsringschef ICA Sverige.

SVERIGES FRÄMSTA IDROTTSKOMMUNER 2014

Traditionsenligt klev Peter Rohmée upp på scenen som sista programpunkt med en diger lista av kommuner som med trovärdighet kan kalla sig framstående Idrottskommuner. Det är åttonde gången i ordningen som Sport & Affärer presenterar listan och numera koras vinnare i fyra kategorier. Följande kommuner kunde känna sig extra stolta med sitt arbete genom att ta plats på prispallen:

Sveriges Främsta idrottskommuner Top 3(Huvudlistan)
 
1. Stockholm – Det är glädjande att vi uppmärksammas för vårt arbete att öka den fysiska aktiviteten hos Stockholmare och särskilt nå de grupper som i mindre utsträckning idrottar än andra, säger Olof Öhman, förvaltningschef på idrottsförvaltningen i Stockholms stad.
2. Linköping
3. Göteborg

Sveriges Främsta breddidrottskommuner Top 3

1. Halmstad - Vi är naturligtvis stolta att få utmärkelsen årets breddidrottskommun. Jag personligen tycker att denna utmärkelse ger mycket mer än årets idrottskommun där övriga små och medelstora kommuner har svårt att hävda sig mot de tre största städerna, säger kommunfullmäktige Ann-Charlotte Westerlund.
2. Falun
3. Karlstad

Sveriges Främsta elitidrottskommuner Top 3

1. Malmö – Jag kan glatt konstatera att Malmös idrottsliga framgångar fortsätter, och det gör mig otroligt glad och stolt. Att Malmö nu också kan kalla sig Sveriges främsta elitidrottskommun är fantastiskt. Det visar att våra satsningar på stadens föreningsliv och jämställd idrott ger resultat, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande.
2. Göteborg
3. Umeå

Sveriges främsta evenemangskommuner Top 3

1. Göteborg - Det är väldigt roligt men hade inte varit möjligt utan de fantastiska arrangörer och eldsjälar som gemensamt bär fram evenemangsstaden, säger Anniela Forsell på Göteborg & Co.
2. Stockholm
3. Mora

 Här kan du ta del av hela listan med motiveringar och de kriterier som ligger till grund för rankingen.

Glada pristagare från vänster: Håkan Ramsby, Halmstads kommun, Karin Mårtensson från Malmö Arena tog emot Malmö Kommuns pris. Peter Lindqvist tog emot Stockholms och Åsa Borvén Göteborgs dito.

NÅGRA RÖSTER OM DAGEN
 

"En bra och värdefull mötesplats för aktuella ämnen gällande sport och affärer.
 Bra mix av föredrag, paneldebatt och intervju på scen. Årets idrottskommun är alltid intressant för att se hur kommuner satsar och placerar sig på kartan."

Catarina Hägglund, Kommunikationschef, Skellefteå Kraft

"Jag har besökt konferensen Professionell idrott några gånger – och det kommer jag att fortsätta med. Detta är en speciell dag, som i högt tempo fångar kombinationen av idrott, pengar, politik och dess betydelse i samhället. Som deltagare får man högklassig information från företrädare som belyser många olika sidor, såsom elitidrott och dess betydelse i samhället – vad stora motionsevent betyder – hur arenaägare arbetar – hur kommuner agerar osv. Som en krydda får man också fina möjligheter att i pauser knyta kontakter med människor från olika intresseområden. Sport & Affärer är en tidning med högt läsvärde, den belyser idrott i olika former och sätter in detta i ett samhällsperspektiv som är ovanligt och intressant."

Håcan Nilsson, Bankdirektör, Sparbanken Skåne.
 

"Professionell idrott är en viktig dag för att lyfta viktiga ämnen kring idrotten i Sverige men framförallt regionalt och kommunal utveckling kopplat till hälsa som är minst lika viktigt. Värdet av att ge varandra tips och råd och samtidigt inspirera kring goda exempel är ett viktigt syfte som seminariet uppfyller".

Sofia Olsson, Sponsringschef, ICA Sverige.

 

"Konferensen Professionell idrott ger möjlighet att fokusera på hur vi inom kommunerna arbetar med idrottsfrågor. Utan konferensen kanske vi inte hade kraftansamlat för att sammanställa vad samtliga intressenter bidrar med. För varje år vill vi dessutom bli ännu bättre och det gör att samverkan inom kommunen ökar.
 Idrotten är imageskapande för Linköping som kommun och skapar stolthet och vi-känsla. Bredd- och elitidrott ger fysiskt välbefinnande, kamratskap, underhållning och upplevelser. Vi är otroligt glada och stolta över vår andraplacering. Det känns mycket bra efter att ha jobbat hårt för att uppnå det och ser mycket fram emot att välkomna kommuner, idrottsrörelsen och näringslivet till Professionell idrott i Linköping 2015."

Karin Semberg, Kultur- och fritidschef, Linköpings kommun
 

Text: Johan Thorén och Gustaf Berencreutz
Foto: Johan Gunséus

 

 

PROFESSIONELL IDROTT DEN SJUNDE OKTOBER I HALMSTAD 2013. ETT SAMMANDRAG:

”Finansen är den stora proppen” Text av Johan Thorén

Måndagen den 7 oktober samlades närmare tvåhundra beslutsfattare och aktörer på seminariet Professionell Idrott som arrangerades av tidningen Sport & Affärer i samarbete med Destination Halmstad. Här ett axplock ur alla  punkter. Arrangemanget gick på fina Halmstads Teater. Nu skulle idrotten skärskådas i regionala perspektiv och i synnerhet som tillväxtmotor. Dagen kom att bli en balansgång mellan hårda och mjuka värden som bärande argument för evenemang och elitidrott. Underliggande fanns spänningen om OS 2022 där Oslo ställt sig i startblocken och Stockholm intagit en framåtlutad ställning. Dagens höjdpunkt var annars den traditionsenliga utnämningen av ”Sveriges Främsta Idrottskommuner” där vinnaren blev…

Karin Mattsson Weijber öppnade upp med att slå an en positiv ton. Uppbackad av den statliga snabbutredningen signerad Jöran Hägglund välkomnade RF-ordföranden en svensk ansökan om att få arrangera vinter-OS 2022. Budgeten på tio miljarder kronor kräver ingen belastning på statsbudgeten för genomförandet. Däremot är kravet från IOK om statliga förlustgarantier orubbligt. En annan diger utmaning blir förankringen av megaevenemanget hos svenskarna och inte minst Stockholmarna, en sträng som brast vid senaste kandidaturen för sommar-OS 2004. 

- Jag skulle säga att vi inte riktigt vet hur folk ställer sig till ett OS. Det är många år sedan det undersöktes och mycket har förändrats sedan dess, konstaterade Karin Mattsson Weijber. 

Göteborg i reflektion
I Göteborg fick Göran Johansson och Leif Nilsson med sig invånarna i evenemangsparaden. I ett samtal med moderatorn Lennart Ekdal blickade dåvarande kommunstyrelsens ordförande och evenemangschefen tillbaka på tiden när Göteborg var ohotad etta som evenemangshuvudstad. Genidraget var att samla alla aktörer i Göteborg & Co och göra evenemang till en näringsgren enligt duon. Startskottet blev Göteborgskalaset och Friidrotts-VM 1995.

- För att bli framgångsrika inom evenemang måste kommunernas politiker jobba mot samma mål och glömma partifärgerna.
- Tillsammans ville vi göra något för Göteborgarna och tog beslutet att göra Kalaset. Det blommade ut i samband med Friidrotts-VM. Människor var på Kalaset längs Avenyn och trodde att de varit på VM. Publiksiffrorna var högre än det fanns stolar på Ullevi, berättade Göran Johansson och fortsatte: 
- Det viktiga var att Göteborgarna själva var en del av evenemangen och kände för det.

Åre kör ”Quattro Helix 
Åre har varit en metropol för stora vintersportevenemang under 1900-talet. Vad många inte vet är att allt tog sin början 1882 när järnvägen drogs fram och banade räls för sommarturismen. Den offentliga järnvägsinvesteringen uppgick i dagens penningvärde till 2,9 mdkr. Andra milstolpar är etablerande av vinterturism 1910 med Davos som inspirationskälla, alpina VM 1956 hemtaget av eldsjälar och VM 2007 som med ett överskott på 35 Mkr finansierade byggandet av en alpin nationalarena. Perioden 2000-2010 har varit en expansiv fas för Åre. Privata investeringarna har uppgått till 3 mdkr och offentliga till 300 Mkr. Antalet företag har skjutit i höjden, den samlade lönesumman ökade med 100 procent och kommunens ackumulerade skatteintäkter steg med 1 mdkr. Värt att notera är att beslutet om VM 2007 togs tidigt 2000-tal när diagramstaplarna var på en låg nivå. 

Lars-Börje ”Bulan” Ericsson, från Åre Destination, tillskrev tillväxten samarbetet mellan kommunen, näringslivet, sporten och forskningen vid Mittuniversitetet.

- I Åre talar vi om ”Quattro Helix”. Den modellen ska vi sprida vidare över Jämtland genom Peak Innovation och ett utvecklat innovationssystem för sport, turism och friluftsliv. Vi är övertygade om att ”Mass follow Class”, att massturismen följer i spåren av världsklassevenemang. Nu söker Åre Alpina VM 2017.

Danskt direktstöd till event

Lars Lundov, vd för Sport Event Denmark, hade åkt över sundet för att berätta om det danska systemet för att vinna och attrahera stora internationella evenemang. Förutom finansiering från Kulturdepartementet och Danska Idrottsförbundet på 25 miljoner per år ligger nyckeln i en strukturerad kontakt med specialförbunden och värdkommunerna.

- För varje krona som en värdkommun eller värdregion satsar i ett evenemang satsar Sport Event Denmark en krona. Av vår budget går 70 procent i direktstöd till evenemangen. 

Avrundande debatt
I den efterföljande paneldebatten som rundade av förmiddagen uttryckte Karin Mattsson Weijber en önskan om att mjuka värden fick större utrymme i evenemangskalkylerna. 

- Jag tycker man ska vilja och våga se mer än bara det som kommer fram i räkneexempel. Man måste ha en klar idé om vad man vill med landet eller sin kommun och sätta in evenemang i det sammanhanget. 

Göran Johansson tog vid: 
- I Sverige är det Anders Borg och Finansdepartementet som är den stora proppen. Man måste se det som en helhet och finansen är enögd i fallet med evenemang. Dam-EM är det senaste i raden av ett stort mästerskap på svensk mark. Det skulle visa sig bli en något oväntad sportslig, medial och publikmässig framgång. 

Turneringsdirektören, Göran Havik, har fått ta emot en rad ryggdunkningar under hösten. Med erfarenhet från framgången med U21-EM i Sverige och motgången med EM-kandidaturen ihop med Norge kunde han konstatera: 
- Det blir alltid en diskussion om kronor och ören, och inte om mjuka värden. Vad som är intressant är att under Dam-EM har det genomförts en undersökning om vad värden som samhörighet, stolthet och engagemang betyder för människor. Den undersökningen kommer vi kunna presentera i slutet av månaden. 

OS-rådgivaren Petter Rönningen(bilden ovan) hade tidigare på dagen haft en dragning om strategin för att framgångsrikt kandidera om OS. Norrmannen har varit involverad i 10 olympiska spel och är nu rådgivare till Eli Grimsby på bolaget Oslo 2022. Enligt Rönningen finns förståelsen hos norska politiker. 

- De norska politikerna har visat engagemang och intresse, och inser vad ett OS betyder för Norge. 
- Det är av oerhörd vikt att rätt personer är involverade och att man har en folklig förankring bakom en OS ansökan.
- IOK delegaterna tänker mer med hjärtat än med hjärnan så personliga relationer är av högsta vikt.

- En sak som hitills är förbisedd men som jag tror har en stor vikt är att Sverige och Norge kan samverka bättre av typen : – "Åker Norge ut första omgången så rekommenderar vi att ni lägger rösterna på Sverige".

Man ska komma ihåg att Sverige var mycket nära att ta hem OS 1994. man ledde inför slutomgången. Så här skedde avgörandet i lobbyjobbet.

-  Leif Nilsson fick det avslutande ordet och uttryckte det kryptiskt:
- Vi har hållit på med det här i 25 år och det är samma tjöt som när vi började. Det är dags börja göra nåt nu och vi måste också få en motorväg från Göteborg till Stockholm. 

Fem miljoner för en pojkdröm

  

Efter en fräsch kycklinglunch från restaurangkedjan Spis & Deli fick deltagarna en mjuk dessert serverad av Micke ”Syd” Andersson från Gyllene Tider och HalmstadBK:s marknadschef Glenn Silverholt. För att göra en lång historia kort har Per Gesslevarit en trogen ”Halmian”, det vill säga supporter av Halmstad BK:s rival Halmia och sponsor av bland annat damlaget. I samband Gyllene Tiders återuppvaknande väcktes tanken om att stötta stadens andra lag av ”Syd” i egenskap av ensam HBK-supporter i popgruppen. Till saken hör att den allsvenska fotbollsklubben kämpar med ekonomin på ett sätt som inte Gessle & Co behöver. Efter en lång diskussion om placeringen av logotypen mellan marknadschefen och trummisen blev lösningen att loggan på tröjorna skulle ha Halmias färger (och vice versa) och sitta på ärmen under säsongen 2013. HBK kunde stoppa ner fem miljoner kronor i klubbkassan tillsammans med ett brett mediegenomslag och höga pr-värden. 

- Fem miljoner är kaffepengar, men fem miljoner ger makt. Vi tvingade dem att ha Halmias färger, skämtar Micke ”Syd” Andersson innan han kom in på själva kärnan i att lägga miljoner på logoexponering. 

- Det finns likheter mellan fotboll och spela i ett band. För mig som spelar i ett band är det stort att ha bandnamnet på sin favoritklubbs tröja. I oss alla bor det en liten pojk som vill spela för A-laget, och den drömmen försvinner aldrig.

Arenor – fågel eller fisk
Den största motvikten till höjda röster om mjuka värden varJens Alm(bilden), forskare vid Malmö Högskola och analytiker vid Idrottens analysinstitut i Köpenhamn. Han redogjorde för rapporten ”World Stadium Index” som indexerar hur väl arenor byggda för stora evenemang klarar sig långsiktigt.

Högst i topp återfinns Turner Field som byggdes inför OS i Atlanta 1996. Strategin har varit att renodla arenan för baseboll och hemmalaget Braves med en beläggningsgrad på 80 procent och 2,5 miljoner årliga besökare som följd. En viktig framgångsfaktor enligt indexet är att en arena har en eller flera klubbar som regelbundna hyresgäster. 

Jens Alm fick frågan av Ekdal om stora förbund som Uefa bär ett ansvar i kravställningen inför exempelvis ett Fotbolls-EM.

- Ja, det finns skäl för Uefa och andra att se över vilka krav de ställer på arenorna som arrangörerna måste anpassa sig till. Ökade krav leder till ökade kostnader och investeringar i arenaprojekten. 

Ligorna fulla av engagemang men saknar siffror 

Senare på eftermiddagen fick en rad nationella ligor(på bilden Basketligans marknadschef David Hussein) möjligheten att lyfta fram sin regionala betydelse. I de flesta fallen, oavsett om det var fotboll, basket, handboll, bandy, innebandy eller motorsport, handlade det till stor del om mjuka värden som stolthet, kultur, tradition, livskvalitet på en lång lista av mjukare värden, värden som i slutändan blir viktig samhällsekonomi. Människor som mår bra blir mer produktiva och sänker samhällets ohälsotal. 

Svenska Hockey Ligan var ensam om att kunna sätta siffror på turistekonomiska effekter. Under 2010 genomfördes en undersökning av Handels Utredningsinstitut (HUI) som visade att SHL-klubbarnas totala effekt uppgick till cirka 310 mkr, varav 170 mkr i turistekonomisk omsättning och 140 mkr på turistekonomisk biljettomsättning. 

Jörgen Lindgren, vd på SHL, har flaggat för att frågan ska upp på agendan.
- Angående frågor som turism och regional utveckling har man historiskt från ligan inte jobbat på den flanken utan det har varit en lokal och regional fråga. Men vi ser hur det är allt viktigare att dra nytta av styrkan i alla 12 klubbarna. Jag tror vi kommer få se en rörelse åt det hållet på central nivå. 

När professionell idrott genomlysts ur alla tänkbara perspektiv var det dags att ge utrymme för framstående idrottskommuner i strålkastarljuset. 

Peter Rohmée redogjorde för sitt digra analysarbete som lett fram till rankinglistan över 30 idrottskommuner. När 29 kommuner dykt upp på storbildskärmen kvarstod Växjö som tog hem förstaplatsen, följt avStockholm och Göteborg. De tre extradiplomen gick till Södertälje som fick priset för 2013 års främsta elitidrottskommun, Borås som tog hem breddidrottspriset och Stockholm som blev årets främsta evenemangskommun. 

Läs mer här om rankingen, motiveringar och kriterierna här.

Om man ska sammanfatta Professionell Idrott 2013 är det priser som ”Sveriges Främsta Idrottskommuner” som får tjänstemän och politiker att gå hem och fortsätta utvecklingsarbetet antingen drivet av vinnarmotivation eller revanschlust. Klart är att många evenemangskommuner och evenemangslandet Sverige haltar fram. Om injektionen behöver sättas in i det hårda eller mjuka benet råder det delade meningar om. Vid nästa Professionell Idrott 2014 i Umeå blir det ett nytt tillfälle att undersöka patienternas hälsa… 

AV: JOHAN THORÉN

Foto: Sarah Sundqvist-Johansson,Halmstad & Co
och Roger Larsson, Hallandsposten.

NÅGRA RÖSTER OM ÅRETS PROFESSIONELL IDROTT

Jonas Persson, styrelseledamot i Kalmar FF, tidigare ägare av IEC in Sports och aktuell med en ny bok inom Sports Marketing 

Hur kan klubbarna utveckla sitt arbete som regionala tillväxtmotorer? 
- Klubbarna behöver kontinuerligt arbeta med beräkningsmodeller som kan påvisa vilken direkt effekt man har på det lokala näringslivet och lokala ekonomin. Det görs ofta på enskilda evenemang, men där kan ligorna bli bättre och göra det kontinuerligt och övergripande med undersökningar, uppföljning och hårda fakta. 

Vilka strategiska frågor kring det kommersiella ligger högst på agendan hos Kalmar FF?
- En fråga som ligger mig varmt om hjärtat och som jag driver är att koppla ihop det sportsliga och affärsmässiga i klubbverksamheten. Det är ganska vanligt att det blir två isolerade öar som inte riktigt kopplas ihop.

- Tittar man på helt kommersiella idrottsprodukter har ligorna på den enskilda idrottsutövarens nivå fullstundig kontroll på både utövarens sportsliga och kommersiella förehavanden. Så är det inte i svensk fotboll, utan där skriver man kontrakt som reglerar det sportsliga, men inte det kommersiella som ibland funkar bra och ibland inte alls. Det börjar med tränaren och att man har det i tänket i hela verksamheten. Båda sidor, det sportsliga och kommersiella, måste se helheten att ingen skulle fungera utan den andra sidan. Det är en strategiskt viktig fråga för att öka möjligheten att skapa intäkter. 

Vad tycker du om dagen som helhet? 
- Jag tycker det mesta har varit intressant. Det var bra att forskaren från Köpenhamn(Jens Alm) var med. Annars riskerar det bli för mycket euforisk stämning i att man ska bygga nytt och satsa stort. Man får inte sopa alla problem under mattan och det var bra att han lyfte fram det. Jag tror att när man ska diskutera med politiker och allmänheten behövs hårda fakta. Man måste jobba med uppföljning och undersökningar och riktiga kalkyler säger jag som gammal ekonom. 

Rebecka Gabrielsson, Folkpartiet Linköpings talesperson i idrottspolitiska frågor, ledamot i Kultur & Fritidsnämnden och ordförande för Arenabolaget. 

- Jag har länge varit övertygad om vikten av idrotten som en motor för en kommun. Professionell Idrott gav vatten på min kvarn och mod att fortsätta driva frågan. Alla tycker inte att idrottsevenemang är viktigt för tillväxten. Professionell Idrott är en bra mötesplats där jag får träffa människor med olika roller inom idrotten. Extra plus för att man hade tänkt helhet kring hälsosam mat kopplat till hälsa och idrott. 

- När det gäller kommunpriset tar jag och Linköpings kommun det på största allvar. Därför är det viktigt att det finns substans bakom motiveringarna. Vi skulle gärna se att analyserna och kommunkontakterna kompletteras med fysiska besök och kvalitetskontroller ute i verksamheterna. Priset ska vara lika värdefullt för idrottsrörelsen som det är för politikerna och kommunala tjänstemännen. 

Johan Lundqvist, Solid Tango 

- Solid Tango sköter livestreamingen av Professionell idrott och det finns möjlighet att i efterhand se hela seminariet (Klicka här). Jag slås av att det är så mycket folk som borde vara här, politiker inte minst, när man diskuterar det här med OS och visar bra exempel på vad evenemang kan generera. Eftersom jag representerar ett streamingföretag tycker jag att det är viktigt att alltid tänka på hur man dokumenterar. Har man seminarier, konferenser eller event kan det ha varit fantastiska dagar, men ingen kommer kunna ta del av det efteråt om man inte har dokumenterat det genom exempelvis livestreaming. 

Berätta lite om Solid Tango? 
- Vi är ett ganska nystartat bolag och vi lanserade vår plattform i februari. Den har tagits emot väldigt bra, speciellt av idrotten eftersom det ger en möjlighet att få ut sin idrott även om man inte får plats i traditionell TV. För vem sänder boule eller Allettan i ishockey? Hästhoppning är en annan stor grej vi jobbar med som inte får speciellt mycket utrymme i TV. Det känns som om vi demokratiserar idrotten.

Uno Grönkvist, krönikör på Sport & Affärer som tidigare varit sponsorchef på Telia, och bland annat ordförande för Sefs och varit verksam inom RF

- Rent spontant är det bättre än jag väntat mig. Det har varit väldig jämn kvalitet i de olika inläggen och en del har varit klart intressanta. Intressantast i mina öron varGerhard Heiberg som var närvarande genom ett inspelat inslag. Heiberg (IOK:s marknadschef) sade väldigt kloka saker från sin höga utgångspunkt. Den unga forskaren från Köpenhamn hade en mycket intressant utredning om arenor och där han återförde diskussionen till konkreta kronor från de här mer immateriella värdena som har dominerat mycket av dagen.

Ann Johansson, medarrangör och chef för Halmstad Convention Bureau

Hur vill du sammanfatta seminariedagen i Halmstads Teater?

- Den tredje upplagan av Professionell Idrott ägde rum i Halmstad. Sett från vår horisont här på hemmaplan blev det en mycket intressant, intensiv och inspirerande dag. För Halmstad var det en stor glädje och till stor nytta att få välkomna dels så många namnkunniga talare, dels en publik som kommer från stora delar av Sverige. Vi hoppas att många av besökarna tar med sig något av det vi har att erbjuda här men också nya, kunskaper, och kontakter från dagen. Mer till mingel och nätverkande är väl kanske det vi kan skicka med som råd till nästa års seminarium i Umeå. Stort tack till alla som deltog och som kom till Halmstad och varmt välkomna tillbaka. Nu kör vi på mot nya idrottsevenemang! 

Gustaf Berencreutz, medarrangör och chefredaktör för Sport & Affärer

- Att samla 200 personer kring frågan om idrott som motor för regional utveckling visar att ämnet är hett. Det här är deltagarrekord och jag tror att vi har potential att växa för varje år. Detta i en tid då de här frågorna växer i betydelse. Det här är inget nytt – den första riktiga idrottskommunen var Olympia i Grekland där idrottsarenan var lika central som teatern och Gymnasion(träningscentrat). Här hölls de olympiska spelen från 797 fkr. till 393 ekr. Att hålla sin kropp i form var lika viktigt som att kunna deklamera dikter och diskutera filosofi. Idrotten är ingen isolerad ö utan en viktig del  av samhället.. Den största vinsten med idrotten är människornas välmående. På så sätt sjunker samhällets ohälsotal och sjukvårdskostnader samtidigt som produktiviteten ökar. Därför är det lika viktigt med de lokala idrottsplaserna som att erbjuda folk upplevelser på multiarenorna. Det är lika viktigt med spontan- och breddidrott som elitidrott. Det ena får inte stå i vägen för det andra och detta måste det tas hänsyn till i stadsplaneringen. Att idrotten dessutom används i destinationsmarknadsföring och kan räknas hem i ökad turism och på sikt ny inflyttning(nya skattebetalare) och företagsetableringar är andra positiva spinoffeffekter för en medveten idrottskommun. Det här är förhållanden som seminariet Professionell Idrott kommer fortsätta att spegla inte minst genom vår kommunranking. 
Tack för ett kanonjobb i år Halmstad!
Nästa år ses vi i Umeå.

OBS: Alla som deltog under årets seminarium kommer att få en gratis värdekod till Solid Tangos TV inspelning från dagen!

Fler kommentarer:
Basketligan
Borås
Caddie Sport & Business
Expressen
Hallandsposten
Halmstad
Leksand
Linköping
Mora
P4 Värmland
Smålandsposten
Stockholm
Södertälje
Växjö
Örnsköldsvik

Besökarna verkade nöjda med dan

Och nöjdast verkade folket från Växjö vara

De 20 bästa kommunerna 2013, samt ettan på breddlistan, evenemangslistan och elitlistan, har här kommenterat sina placeringar. 

Analytikern Peter Rohmée(PR) kommenterar svaren från Top 10.

Frågorna som vi ställde till kommunerna var: 
1) Vad anser ni om er placering? 
2) Hur viktig är idrotten för er kommun? 
3) Har ni några förändringar på gång inom er idrottskommun?

1) Växjö kommun, Thomas Karlsson, näringslivschef 

1) Otroligt stimulerande att Växjö rankas som etta och ligger före de tre storstäderna. Det förpliktigar och sporrar inför framtiden! 
2) Mycket viktig. Idrotten är en del av Växjös profil och identitet som bygger vår attraktionskraft. Det är självklart ingen slump att Växjö genom åren fostrat en mängd internationella stjärnor inom tennis, friidrott, fotboll, cykel, innebandy och motorsport, för att nu nämna något. 
3) Vi jobbar ständigt med att flytta fram positionerna. Vi kommer bland annat att lyfta Södra Climate Arena som är en internationell tennissatsning, den framgångsrika idrottsforskningen vid Linnéuniversitetet, samt att vi just nu håller på att ta fram en evenemangsstrategi för att locka fler stora idrottsarrangemang till Växjö. 

PR: I den breda analys som listan bygger på är Växjö mycket starka i de flesta analysfaktorerna. Detta stärks givetvis då jag också tar hänsyn till befolkningsmängden. Kombinationen av en stark bredd och elitidrottskommun med en av Sveriges främsta arenautvecklingsprogram skapa en topplacering. Dessutom är Växjö i Sverigetopp då det gäller företagsklimat, frisk befolkning och som attraktiv boendeort för yngre personer.

2) Stockholms stad(Sveriges främsta evenemangskommun), Olof Öhman, chef för Idrottsförvaltningen. 

1) Det är naturligtvis jätteroligt att vår bredd och spets avseende evenemang uppmärksammas på detta sätt. Vi har bland annat kunnat glädja oss åt att Finnkampen är tillbaka på Stadion. Stockholm är fyllt av bra idrottsevenemang nästan varje helg, inte minst motionslopp i inspirerande stadsmiljö. Stockholmarnas förståelse för att delar av trafiknätet stängs av för ett tag är stort och det bidrar naturligtvis till attraktiviteten.
2) Idrotten är jätteviktig inte minst utifrån ett folkhälsoperspektiv. Vi vet att ökad fysisk aktivitet ger påtagligt förbättrade hälsoeffekter. Men idrotten bidrar ju också till stadens attraktivitet och ett brett evenemangsutbud. 
3) Vi prioriterar att få till relativt enkla anläggningar och då med inriktning på breddidrotten. Samtidigt har vi stora behov att i att renovera befintliga anläggningar, inte minst äldre simhallar. Vårt nyligen antagna idrottspolitiska program innebär att vi ska stimulera grupper som statistisk är mindre fysiskt aktiva att bli mer fysiskt aktiva. Det pågår ett stort arbete för att finna formerna för detta. Bland annat vill vi öppna befintliga anläggningar för mer spontan idrott. 

PR: Stockholm befinner sig sedan flera år i en situation som en av norra Europas starkast växande regioner. Detta ställer enormt höga krav på stadsplaneringen bl.a. vad gäller möjligheten att skapa spontanidrottsplatser och anläggningar för breddidrott – både i befintliga och i nya bostadsområden. Eventanläggningarna är redan i högsta Europaklass. Stockholm har en ytterligare styrka i sitt idrottspolitiska program som tydligt prioriterar de samhällsgrupper – unga och gamla – som är i behov av ökad fysisk aktivitet.

3) Göteborgs stad, Max Markusson, evenemangschef Göteborg & Co 

1) Göteborgs ambition är, och alltid varit, att vara Sveriges ledande evenemangsstad. Både inom musik, idrott och kultur. Sant är att arenadiskussionen och tidsperspektivet i densamma gör att vi för närvarande inte har möjlighet att gå för flertal av de större idrottsevenemangen. Dock så har vi, som ni mycket riktigt beskriver, en kunskaps bas som adderar värden till evenemangen. Det är t.ex. ingen tillfällighet att Dam-EM i fotboll i somras hade sin bas, både organisatoriskt och kreativitetsmässigt, i Göteborg. Kan inte riktigt hålla med om att det internationella förtroendekapitalet är dalande – snarare så visar den feedback vi får att man snarare är väldigt imponerade av vad man åstadkommer med de förutsättningar som finns t.ex. under inomhus-EM i friidrott tidigare i år. Dessutom så har Göteborg en uttalad ambition att få till stånd ett bud för världens 5:e största idrottsevenemang då staden firar 400 år 2021 och det har mottagits med stor glädje och entusiasm.
2) Det är ingen slump att Göteborg är ledande inom de stora årligen återkommande idrottsevenemangen. Dessa genomsyrar breddverksamheten och har under en lång tid skapat mötesplatser för ungdomar i idrottens förtecken. Vad gäller elitnivå så visar de stora idrotterna fotboll, hockey, friidrott och segling att frågan är något som engagerar många och även ifall arenorna där de evenemangen sker inte är av yttersta toppklass så finns dessa händelser top-of-mind på varenda göteborgare.
3) Den största frågan är givetvis hur politiken svarar på utredningen av en ny arena. Dock så är man noga med att behålla styrkan med de öppna ytorna i de centrala delarna av staden så att vi även fortsatt kan bygga på det unika närhetskoncept som staden över år har levererat. 

PR: Göteborg är redan idag en av Europas ledande städer för elitidrottsevenemang och för stora internationella ungdomstävlingar i flera idrotter. Göteborg är också i Europatopp vad gäller destinationsmarknadsföring. Vann ett internationellt pris om detta i förra veckan. Då Göteborg har utvecklat ett ”nytt” Skandinavium kommer de att klättra på listan under förutsättning att de kan hantera den ökade konkurrensen med Stockholm och Köpenhamn.

4) Karlstad kommun, Mats Ahrén, Kultur- och fritidsdirektör 

1) Vi är stolta och glada över vår placering som är ett kvitto på att vi är på rätt väg i vårt strategiska arbete. 
2) Karlstad är av tradition en idrottskommun och för Karlstadsborna en mycket viktig och angelägen fråga. En attraktiv idrottskommun är en viktig tillväxtfaktor för Karlstad. 
3) Vi jobbar för närvarande med att ta fram ett idrottstrategiskt program som skall fastställa framtida inriktning och prioriteringar för Karlstads satsningar på idrott. Politiken kommer under vintern fatta beslut om en samlad och långsiktig arenastrategi för Karlstad. 

PR: Då Karlstad har fått ihop sitt idrottspolitiska program och sin arenastrategi skapar detta förutsättningar att kunna slåss om topp tre platserna. Det kräver också att Karlstad kan visa att de är beredda att ta på sig några fler större nationella och internationella idrottsevenemang.

5) Linköpings kommun, Karin Semberg, Kultur- och fritidschef 

1) Fjolårets niondeplats var en besvikelse, men årets placering är fantastiskt bra och det är jätteroligt. Det visar att vi närmar oss vår ambition att bli årets idrottsstad 2015. 
2) Idrotten är jätteviktig. Den är imageskapande för Linköping som stad och skapar stolthet och vi-känsla. Bredd- och elitidrott ger fysiskt välbefinnande, kamratskap, underhållning och upplevelser.
3) Vi har många projekt på gång. I år invigde vi vår nya fotbollsarena, Linköping arena, nu fortsätter planeringen för en ny simhall och 2014 tar vi första spadtaget för en toppmodern ridsportanläggning. Efter succén med sommarens fotbolls-EM fortsätter vi vårt offensiva arbete, något som har brett stöd både bland politiker och tjänstemän, för att locka fler nationella och internationella idrottsevenemang till Linköping. 

PR: Jag gillar deras kaxiga attityd att bli Sveriges främsta idrottskommun redan 2015. Ett viktigt verktyg är då att visa att arenautvecklingsstrategin genomförs både för bredd-, elit och större nationella och internationella evenemang. Detta kan leda till en topp tre placering endlink .

6) Uppsala kommun, Roger Jo Linder, senior adviser, arenaansvarig och tf projektledare för Elitidrottsstaden 

1) Vi har tidigare varit på plats fyra och anser att vi hör hemma där. Vi har förverkligat tre av fem relativt stora/hall/arenaprojekt, vi har inom utbildningssidan ca 400 elever inom de nationella elitidrottsgymnasierna och lika många inom de lokala elitidrottsgymnasierna, vi har ett väl utvecklat samarbete med elitidrotten, etc. 
2) Idrotten har en avgörande betydelse för folkhälsoarbetet och inom det förebyggande barn- och ungdomsarbetet. Elitidrotten, å sin sida, stärker stadens varumärke och bidrar starkt till att utveckla besöksnäringen. 
3) Det gemensamma projektet Elitidrottsstaden, ett samarbete mellan elitföreningarna, Upplands idrottsförbund och Uppsala kommun är på väg att permanentas. Vi har nyligen bildat och samlat alla kommunalägda arenor/sportytor i ett lokalt bolag, Uppsala kommun rekreation och sportfastigheter AB, vi har fattat beslut om att två stora arenaprojekt som kommer att byggas under 2014-2017, vi planerar ett nytt fotbollstadion för ca 15 000 besökare. 

PR: Fortsätter sin konsekventa utveckling av arenorna. Utbildningsmässigt är Uppsala Sverigetopp när det gäller möjligheter för elitidrottare att studera på gymnasie- och universitetsnivå, Är också duktiga på att använda elitidrotten som verktyg för destinationsmarknadsföring. Topp tre inom några år?

7) Malmö stad, Frida Leander, presskommunikatör 

1) Det är ett svårt område att ranka, så vi har inga synpunkter på vår placering. 
2) Idrotten är självklart jätteviktig både för den sociala sammanhållningen i samhället och för folkhälsan. 
3) I Malmö sker en ständig utveckling, givetvis också inom idrotten. 

PR: Har egentligen allt. Stark elit – dubbla svenska mästare i fotboll igen. Bra på spontanidrottsplatser. Stora internationella tävlingar i stadsmiljön. Fullsatt Malmö Arena under SM finaler i handboll och innebandy. Ett kommande JVM i ishockey. Men utifrån sin arenakapacitet borde Malmö ha fler större nationella och internationella idrottsevenemang.

8) Halmstads kommun, Anders Ramsby, förvaltningschef Teknik- och fritidsförvaltningen 

1) Vi är väldigt stolta över att klättra på listan när det gäller årets idrottskommun, och vi tycker det är otroligt roligt att vi uppmärksammas extra för breddidrotten. Vi arbetar mycket med att skapa förutsättningar för barn och ungdomar att kunna delta i föreningslivet och årets placering blir en sporre för oss att arbeta vidare på den inslagna vägen.
2) Idrotten är mycket viktig i Halmstad. Vår kommun har flera elitlag i de högsta serierna, och många individuella idrottare i världsklass. Men idrotten är också viktig för barn och ungdomar, så viktig att vi har nolltaxa för föreningarnas ungdomsverksamhet. När det gäller större idrotts-evenemang som SM-veckan och dam-EM, så drar de mycket folk till kommunen och skapar därmed mervärden för alla. 
3) Vi påbörjar upprustningen av vår fotbollsarena Örjans vall för att möta fotbollsförbundets krav. Dessutom delar vi ut en miljon kronor om året i extra bidrag till föreningar som arbetar för att främja breddidrott. Vi jobbar också ständigt på att värva nya större idrottsevenemang till kommunen. 

PR: En fortsatt konsekvens satsning på större främst internationella idrottsevenemang, kan ge Halmstad en högre plats på listan. Starten med Bordtennis VM 2018 är bra. Halmstad har tagit SM veckan Sommar till en ny dimension både vad gäller som verktyg för destinationsmarknadsföring och nivån på den samhällsintäkt som skapats till besöksnäringen och till staten.

9) Solna stad, Roger Markdalen, chef för Solna stads Kultur- och fritidsförvaltning 

1) Vi är uppriktigt förvånade att rankingen kan förändras så mycket från ett år till ett annat och vi undrar naturligtvis vad vi inte lyckats med. Vad vi vet har vi inte fått möjligheten att besvara några frågor inför bedömningen. Vi har haft ett oerhört spännande och händelserikt år i Solna, inte minst på idrottsområdet. Friends Arenas premiärår har levererat en redan legendarisk Dam-EM-final. Finalen tillsammans med Idrottens dag och utvecklingen av Lennart Johanssons Trophy är tre exempel som speglar Solnas rika spets såväl som bredd. Idrottens dag: Över tiotusen barn deltog under dagen som genomfördes i samarbete med RF, Stockholms idrottsförbund och idrottsföreningar i Hagaparken med Prins Daniels lopp och över 30 prova-på- idrotter. Friends arena: Dam EM finalen drog 41 301 besökare, flera utsålda landskamper med Zlatan-fest, AIK har höjt antalet besökare rejält, Bandyfinalen har flyttat in. Den och FIM Speedway bjöd båda på folkfest. Exempel: Solnas arbete med breddidrotten Här redovisar Solna i jämförelse med alla andra kommuner i länet flest deltagaraktiviteter per capita för statligt aktivitetsstöd inom målgruppen barn och unga i åldern 7-20 år.Solnas platser för spontanidrott Vi har nog inte uppfattat detta som ett problem då det pågår ett beslutsamt arbete med att rusta upp gamla och färdigställa nya platser för spontana idrottsaktiviteter. Det finns ett fyrtiotal ytor för spontanidrott såsom bollsporter, parcour, isbanor. Solnas arbete för likabehandling inom idrotten I politiska beslut om bidragsregler för stöd till barn och ungdomsföreningar finns sedan 2013 inskrivet i regelverket krav på föreningars likabehandlingsarbete för att alla barn och ungdomar ska kunna delta i föreningarnas verksamheter. Staden erbjuder idrottsledarutbildning och hjälp att utveckla sin verksamhet. 

Turistekonomiska effekter Solna står starkt i fråga om stora event och genererade inkomster. Bara finalmatchen i damernas fotbolls EM på Friends arena genererade nära 50 miljoner i intäkter till besöksnäringen och sågs av 41 301 åskådare. I detta sammanhang spelar Arenan både en regional och nationell roll. Självklart kommer betydande intäkter även Solna till del då man traditionellt runt idrottsevenemang spenderar både tid och pengar nära arenan. Strategi för besöksnäring med prioritering på evenemang Vi har tagit fram en näringslivsstrategi där våra specialiserade områden är besöksnäring med prioritet på evenemang samt Life science. Detta i kombination med ett näringslivsråd med stadens högsta chefer samt tillstånds- och affärsutvecklingsnätverk tror vi skapar långsiktig utveckling för evenemangsstrategiskt arbete. Bäst att bo – sammantaget och för unga Solna utnämndes av Fokus i våras också till den kommun som det är bäst att bo i. Variabeln ”Ung” (förstaplacering i landet, där idrott ingår) var en av dem som starkt bidrog till förstaplaceringen.

2) Mycket viktig, och en framträdande del av stadens varumärke. Idrott är verkligen kultur i Solna. 
3) Solna stad har inga radikala planer på att minska eller förändra utvecklingen och satsningarna inom idrottens område. Det kontinuerliga utvecklingsarbetet fortsätter. Av de 17 kriterier som listas för rankingen saknar Solna en, ett idrottspolitiskt program. 

PR: Min vägning av de olika analysfaktorerna har medfört en inte helt logiskt placering från etta till nioendeplats inom ett år. Mina underlag är dock inte alltid hämtade direkt från respektive kommun utan jag använder också andra mer objektiva källor för att öka min kunskap om varje kommun. Att de fantastiska publiksiffrorna för Friends Arena skapar stora turistekonomiska intäkter till besöksnäringen är givet på precis samma sätt som att huvuddelen av dessa hamnar inom Stockholms besöksnäring och inte i Solnas motsvarande. Jag har givit Solna starka betyg för företagsklimat, frisk ung befolkning och attraktionskraft som boendeort, främst för unga. Men sanningen är också att det finns en tydlig kritik mot Solnas arbete med att öka tillgången av idrottsanläggningar för breddidrotten.

10) Mora kommun, Peter Karlsson, kommundirektör 

1) Det är klart att vi i Mora är stolta över vår placering. Ingen av de kommuner som är före i rankingen är ju mindre än Mora, alla är minst tre gånger större i folkmängd! Detta ger ju också svar på fråga två, dvs att idrotten är oerhört betydelsefull för orten.
2) Tidräkningen i Mora är före och efter Vasaloppet och det är ju det självklara flaggskeppet bland de event som genomförs i Mora. Den fantastiska utvecklingen av antalet deltagare och produktutvecklingen med nya lopp, exempelvis från 2014 Ultravasan (löpning från Sälen till Mora) som senaste tillskott innebär otroligt mycket för besöksnäringen i Mora.
3) Under 2013 så har nya regler avseende föreningsbidrag utformats. Dessa har utarbetats i samråd med föreningslivet. Reglerna skall börja gälla från 2014. Kommunen har också för avsikt att inrätta en ”föreningslots” och ett särskilt föreningsråd för att underlätta föreningarnas kontakt med kommunen. 

PR: Vasaloppet är min personliga favorit på hur ett stort nationellt och internationellt idrottsevent kontinuerligt kan utvecklas till ett ännu större evenemang och genomföras under hela året. Delevent som alla har som syfte att kontinuerligt öka antalet turister till Dalarna. För mig är Vasaloppet och samarbetet med berörda kommuner ett mycket bra exempel på hur mindre och mellanstora kommuner tillsammans kan utveckla ett idrottsevenemang som driver den regionala utvecklingen framåt, som skapar stora intäkter till besöksnäringen samt upplevelser och stolthet hos kommuninvånarna. 

11) Falu kommun, Jonas Lennerthson (S), ordförande för Trafik och fritidsnämnden 

1) Jag tycker att det är en ok placering. Vi har en hög ambition inom flera områden och jobbar för att utveckla såväl bredd- som elitidrottande i kommunen. Kan nog tycka att det faktum att vi har elitlag av rang i såväl herr – som dam innebandy borde åtminstone nämnas i texten. Kommunen härbärgerar faktiskt mästarlaget på herrsidan. Vi noterar också att fler och fler elitsatsande skidåkare väljer att vistas och i flera fall bosätta sig i kommunen.

2) Idrott är viktigt för kommunen. Hur viktig är en svår fråga att svara på då det krävs att idrotten som helhet ställs mot något annat och jämförs. Jag tycker inte att man kan resonera på det viset. Bara det att Falun kan tillhandahålla möjlighet att utöva nästan vilken idrott som helst är svar nog. Vi genomför stora satsningar på Lugnet, både för att stärka nationalarenan för skididrott och att renovera ishallen i området.
3) Egentligen inte. Vi har en linje som vi jobbar efter när det gäller idrottspolitiska satsningar. Vi jobbar bl a för att hitta sätt att utveckla stödet till föreningar. Arbete med att permanenta Dala Sports Academy är också en viktig punkt i utvecklingsarbetet.

12) Östersunds kommun, Bert-Olof Zackrisson, nämndråd Kultur- och fritidsnämndens kansli 

1) Vi kan konstatera att Östersund har uppnått en fortsatt relativt hög och stabil placering och ligger på plats 12 grupperad på i princip samma nivå som de senaste åren. Östersunds starka vinterprofil med stora satsningar både på utveckling av skidstadion som en arena i världsklass och på nybyggnad av multianläggningen Östersund Arena vill vi poängtera. Även de satsningar som görs vid Mittuniversitetet inom vinteridrotter med dels den forskning som bedrivs avseende idrottsmän/kvinnor vid Nationellt Vintersportcentrum (NVC) dels det så kallade skiduniversitet med satsning på utbildning och träning för atleter inom längdskidor, skidskytte och alpin skidåkning är sådant som vi känner oss stolta över och vill lyfta fram. Detta sammantaget borde möjligen ha kunnat motivera en något högre värdering och därmed bättre placering. Men i stort får vi väl vara nöjda att ha hamnat på övre halvan bland de 30 jämförda kommunerna. 
2) Idrotten är mycket viktig vilket bland annat visas av de stora satsningar som Östersunds kommun gör i sin investeringsbudget på idrottsanläggningar, nu senast satsningar på totalt över 300 miljoner kronor på skidstadion samt den nya arenan. Idrotten har därför en framträdande roll i vår kommuns profilering som "Vinterstaden Östersund" men också i gällande tillväxtprogram för Östersunds kommun. I programmet betonas bl a vikten av att Östersund vidareutvecklas som en attraktiv kommun för idrott och idrottsevenemang. Idrotten ses också som en tillväxtfaktor av stor betydelse för kommunens fortsatta utveckling, inte minst för besöksnäring och den lokala handeln. 
3) I december invigs Östersund Arena, som kostat 260 miljoner kronor att bygga. Arenan ägs och drivs av Östersunds kommun/kultur- och fritidsnämnden och ska kunna nyttjas av så många som möjligt. Östersund Arena är en multiarena med många idrotter och innehåller: -en stor hall, A-hallen, för ishockey, konståkning och evenemang, -en träningshall, B-hallen, för ishockey och konståkning, -en gymnastikhall, -en ”off ice”-yta för motion och uppvärmning, -utomhus en konstfrusen bandyplan och i anslutning till denna en sekretariatsbyggnad, -i foajén finns en cafeteria/restaurang, på övre plan kanslilokaler, i bottenplan dusch- och omklädningsrum, bastu, styrketräningslokal samt förråd. 

13) Umeå kommun, Stefan Hildingsson, fritidschef och Roland Carlsson, näringslivschef 

1) Det är klart att vi hade en ambition att hamna betydligt högre på listan. Vår placering blir en stark motivationsfaktor för oss att bli bättre och hamna ännu högre på listan till kommande år. 
2) Umeå ska bli 200 000 invånare senast år 2050. Idrotten är oerhört betydelsefull som ligger högt på den politiska dagordningen för att vara en attraktiv stad och att mäniskor som trivas och stanna kvar Umeå har en stark idrottsprofil på många olika områden alltifrån mångfald, jämlikhet, jämställdhet, antal aktiva, omfattande bredd/motions idrott och elitidrott, rikt föreningsliv, omfattande anläggningar, samarbete med Umeå universitet etc. Idrotten betyder mycket för hela Umeå och regionen inte minst utifrån ett tillväxtperspektiv. 
3) Vi fortsätter att utveckla samarbetet mellan universitetet, kommunen och idrottsrörelsen genom elitidrottsavtal, föreningsavtal och SF avtal. Umeå bygger nu en ny modern simanläggning, 50×25 m som ska skapa möjligheter för Sveriges simelit att kombinera studier och elitidrott på högsta nivå. Ett intressant projekt är Sportregion Västerbotten där kommun, idrottsrörelsen, näringsliv, universitet tillsammans genom idrotten utveckla idrotten i regionen också utveckla tjänster och produkter och därigenom skapa tillväxt i regionen. 

14) Helsingborgs kommun, Peter Danielsson (M), kommunstyrelsens ordförande

1) Roligt att Helsingborg klättrat uppåt. Men vi siktar så klart ännu högre.
2) Såklart viktig. Dels bidrar idrott till bättre hälsa och välbefinnande, dels kan idrott stärka både självförtroende och gemenskapskänsla. 
3) Vi vill förstås alltid bli bättre, både i termer av kvantitet och kvalitet. Ett konkret exempel är att vi för bara någon vecka sedan öppnade Idrottsoasen, en öppen plats för olika typer sponantidrott, som ligger nära Helsingborg Arena och Olympiastadion.

15)  Södertälje(Sveriges främsta elitidrottskommun), Staffan Jonsson Kultur-och fritidschef 

1) Mycket glädjande, vi är ju en kommun med både bredd och elit, som förutsätter vartannat. Föreningarnas barn- och ungdomssatsningar möjliggör ju elitframgångarna, som inspirerar barn och unga att börja idrotta. I alla stora lagsporter; basket, ishockey, fotboll, volleyboll är vi med i de högsta serierna, och har också en stor bred ungdomsverksamhet. Men vi har även stora framgångar och bra bredd inom många individuella idrotter som orientering, simning och friidrott. 
2) Mycket viktigt både för folkhälsan och självbilden. Vi vill vara en idrottsstad med ett stort och brett utbud för alla invånare. Och vi har ett föreningsliv som kan erbjuda det mesta inom idrott. Vi bemödar oss om en god dialog och samverkan med föreningslivet. 2011 utsågs Södertälje också till Sveriges föreningsvänligaste kommun.
3) Genom att satsa på att bygga ut både idrottsanläggningar, konstgräsplaner och spontanidrottsplatser, så skapar vi ännu bättre förutsättningar för ett idrottsliv för alla. Vi har de senaste åren invigt både nya konstgräsplaner, skatepark, parcourpark, byggt ut en friluftsgård, och projekterar just nu både en ny idrotts- och gymnastikhall, en satsning på framför allt tjejer som idrottar, och en ny hall för innebandy. Vi har också precis sett över föreningsstödet och infört en ny dialogmodell med föreningslivet så vi ännu bättre både kan stödja och samverka för att tillsammans öka folkhälsan och livskvaliteten i Södertälje. 

16) Luleå kommun, Helén Wiklund Wårell, fritidschef

1) Vi är hyfsat nöjda med vår placering. 
2) Idrotten är mycket viktig, då det är en del i stadens attraktivitet – att det finns ett brett utbud och därmed mycket att göra på fritiden. Att vi också har elitidrottslag och elitidrottare att följa stärker samhörigheten. 
3) Strategi för hur vi ska kunna få fler evenemang. Planer på nytt badhus, renovering av ett utebad, utredning om eventuell ny huvudanläggning för fotboll samt utredning om renovering/modernisering av vår inomhushall för fotboll, friidrott och mässor. Ökad samverkan inom friluftslivet. 

17) Lunds kommun, Mikael Johansson, utvecklingsstrateg Kultur- och fritidsförvaltningen 

1) Vi har avancerat på listan från 25:e till 17:e plats vilket vi är nöjda med. Vi känner att vårt utvecklingsarbete med det idrottspolitiska programmet ger frukt. Vi tror att vi kan avancera ytterligare om och när en arrangemangs- och eventstrategi tagits fram och när Klostergårdens idrottsplats och gestaltningen av stadsparken är färdig.
2) Idrotten är viktig ur många aspekter. Ur ett folkhälsoperspektiv, den föreningsverksamhet som bedrivs, främst, för barn och ungdomar. Dessutom bidrar elitidrotten med upplevelser och ökad attraktivitet.
3) Vi genomför just nu en stor bidragsutredning som ska vara klar i februari 2015.

18) Lidingö kommun, Cristina Erikson, näringslivschef

1) Förra året susade vi rakt in på listan som ”Årets Raket” på plats 21. Nu klättrar vi uppåt och det tänker vi såklart försöka fortsätta med.
2) Otroligt viktig. Vårt kända varumärke Hälsans ö bygger på motion och idrott. Vi har världens största terränglopp, Lidingöloppet, vi har Sveriges riksidrottsanläggning Bosön för elitidrott men framför allt är det breddidrott som är vår starka sida. Ön myllrar av ungdomsidrott, exempelvis är ungdomsfotbollen inom IKF Lidingö en av Sveriges största fotbollsklubbar. Dessutom är våra spontanidrottsplatser välfrekventerade, särskilt av de som inte är anslutna till föreningslivet. 
3) Generellt: Staden fortsätter att göra det enkelt för invånarna att välja fysiska aktiviteter som en sluss in till bättre hälsa. Placerar årligen ut nya utegym, skapar nya vandringsleder och gör Hälsans ö ännu mer attraktiv för dem som normalt inte idrottar. Läktare byggs på idrottnavet Lidingövallen och idrottsplatserna öppnar upp och görs mer tillgängliga. Enligt invånarnas önskemål skapas också fler skidspår, bättre sjöis, bättre badplatser med aktivitetsutrustning samt MTB spår. Specifikt: Lidingöloppet satsar på cykling. I år var det premiär för en brand extension – succéloppet Lidingöloppet MTB. Loppet är 62 km långt med tuffa tekniska partier och naturskön miljö för tävlingscyklister och motionärer. 2500 startplatser finns 2014 till den avancerade tävlingsarenan på Lidingö ca 15 min från Stockholm City. Kappseglingen Lidingö Runt följs 2014 upp med ytterligare ett tävlingsevent då Junior-SM i segling arrangeras på Bosön. Ytterligare event som stärker varumärket planeras. 

19) Örebro kommun, Alf Lindblad evenemangsamordnare 

1) Det är glädjande att vi klättrar på listan. Vår ambition är naturligtvis att fortsätta att klättra.
2) Idrotten är en av de frågor som hamnar högt på "att göra listan ". Ett brett samarbete mellan Örebro kommun och idrottsrörelsen är garanten för detta.
3) Nya arenor planeras, bland annat en fotbollshall och en skidstadion. Ett nygammalt idrottshus står just färdigt, dubbelt så stort som det gamla. Planering inför SM-vecka vinter 2015 pågår. I samarbete mellan Örebro kommun, regionförbundet och idrottsrörelsen görs planer för hur idrotten ska användas för att stärka turismen och hur vi ska bli ännu bättre att locka stora idrottsevenemang till Örebro. 

20) Jönköpings kommun, Hans-Åke Antonsson, Fritidsdirektör 

1) Jag vet inte hur själva undersökningen har gått till men jag har lite svårt att hålla med om motiveringen varför Jönköping backar på listan. Kommunfullmäktige fastslog i februari 2012 en vision för fritidspolitiken i Jönköpings kommun för åren 2012 – 2018. Det var en av anledningarna att jag sökte och fick jobbet som fritidsdirektör i Jönköping för ett år sedan eftersom detta är mycket ovanligt bland Sveriges kommuner. 
2) I den visionen som också är ett handlingsprogram så finns åtta områden tydligt prioriterade. Där finns bland annat ett område kring elitidrott, ett annat om goda livsvillkor och ett tredje kring idrotten och naturen som utvecklingskraft. Det senare anger hur kommunen ska arbeta med idrottsarrangemang, minst tio på nationell nivå per år under perioden och minst 15 något mindre arrangemang ska genomföras årligen. Detta arbetas med intensivt i samverkan med Destination Jönköping som svarar för samordningen av dessa. Det intressanta är att kommunfullmäktige fastslagit denna fritidsstrategi över mandatperioderna. Kommunen kommer inför år 2014 tydliggöra olika roller i förhållande till Destination Jönköping som slås samman med programbolaget till ett nytt bolag och Elmia AB. I denna anda satsar kommunen och dess föreningsliv mycket på ungdomsturneringar och ungdomsarrangemang av olika slag för att långsiktigt nå målen. På så sätt kommer också föräldrar och andra vuxna att få en tydligare bild av Jönköping som arrangemangsstad. Detta har redan satt rejäla spår i kommande utbud. Så som ni förstår tycker jag det är märkligt att Jönköping sjunker på listan när det borde vara tvärtom.
3) Förutom det jag redogjort för ovan så kommer kommunen, några föreningar och näringslivet i samråd genomföra byggnation av nya elitarenor för fotboll, gymnastik, bordtennis, kanot och rodd. Detta finns med i VIP budget 2014. När det gäller breddstöd finns 16 olika möjligheter till stöd och Jönköping var tidigt ute att prioritera åldersgruppen 7 – 25 år, vilket RF nu mycket senare har bestämt sig för. Så här är en mycket tydlig prioritering tvärtom mot vad som nämns i motiveringen. Idrotten är mycket viktig i Jönköpings kommun och under målet elitidrott står att läsa "eliten föds ur bredden och eliten bidrar till att öka bredden, denna gynnsamma utveckling inom flertal idrotter i kommunen är viktig att komma ihåg". 

PR: Jönköping fick i min analys positiva omdömen på sitt arenautbud och utvecklingen av anläggningar för bredd- och friluftsaktiviteter. Min slutsats om att Jönköping har en oklar eventstrategi var felaktigt formulerad. Vad jag avsåg att säga var att i den vision för Jönköpings fritidspolitik som gäller fram till 2018, finns ett antal mätbara målsättningar för bl.a. ambitionen att öka antalet nationella idrottsevenemang. Det är bra. Men än har inte Jönköping visat att de har genomfört denna vision. Jag tror att Jönköping kommer att avancera på listan efterhand som de genomför fler större nationella idrottsevent. Att kommunen på sin hemsida marknadsför sina elitlag dåligt anser jag fortfarande gäller.

24) Borås(Sveriges främsta breddidrottskommun), Tommy Jingfors, förvaltningschef Fritids- och folkhälsoförvaltningen 

1) Att vara etta på breddlistan är kanske det finaste priset en stad kan få. Det är just breddidrott som är en kommuns ansvar. Att ge så många invånare som möjligt en möjlighet att idka idrott på sina egna villkor, med hjälp av ett differentierat och välutvecklat föreningsliv. 
2) Idrotten är en hörnpelare i Borås Stads samhällsbygge. Inom idrotten fostras nya demokratiska medborgare. Idrotten är också en motor sett ur ett folkhälsoperspektiv. Borås Stad satsar på idrotten, inte minst på breddidrotten. Det är inte bara storleken på föreningsbidraget, eller hur bra idrottsanläggningar är, som avgör om en stad är bra på breddidrott. Det handlar lika mycket om de mjuka frågorna, som stöd till föreningsutveckling, värderingsarbete, sociala projekt och mycket mer. Idrotten kan också ge stora arrangemang till staden, där föreningslivet får ta ett steg fram och visa vad de går för arrangörsmässigt. I Borås har vi haft och kommer att ha stora tävlingar, t ex Davis Cup 2010, Fed Cup 2012 och 2014, friidrotts-SM 2013, SM-veckan 2014 samt O-ringen 2015. 
3) Ett stort och prioriterat projekt är att omvandla en 3 500 kvm stor fotbollshall till ett Gymnastikens hus för fyra olika gymnastikföreningar samt en hall där människor med funktionsnedsättning fullt ut kan bedriva idrottsverksamhet. Ett breddprojekt som beräknas vara klart augusti 2014. Vidare kommer satsningen på ridverksamheten att fortsätta. Tuffare krav på hagar och boxar innebär att kommunen får anpassa och prioritera till förmån för flickors idrottande. En långsiktig utbyggnad av konstgräsplaner startade 2012 och avslutas 2015. Då finns 14 fullstora planer strategiskt placerade. Till detta finns ett stort antal sjumannaplaner.

 

PROFESSIONELL IDROTT 2012 I STOCKHOLM

Professionell idrott är ett årligt forum som samlar hundratals representanter från idrottens, näringslivets och politikens arenor. 2012 gick eventet på Nalen i Stockholm.Den absoluta majoriteten ställer sig bakom det faktum att idrotten bär stora värden och besitter en stark förändringskraft. Alltfler kommuner, regioner och företag blir intresserade av hur dessa värden kan skapas, förädlas och förvaltas.Det är dessa frågor och värden som seminariet Professionell Idrott årligen vill lyfta fram och diskutera. Nedan följer ett utdrag ur fjolårets späckade seminarieprogram.

Idrott som motor för kommunal utveckling
Dagens moderator Lennart Ekdal gav första passningen, som den idrottsnörd han utgav sig för att vara, till Stockholm stads stadsbyggnads- och idrottsborgarråd.

- Idrott och stadsbyggnad är en mycket bra kombination. När vi nu i Stockholm bygger ut nya stadsdelar som Norra Djurgårdsstaden och Hagastaden planeras idrottsytor in redan från början, något som ibland glöms bort vid stadsplanering, förklarade Regina Kevius i sitt inledningsanförande. Stockholm kan sedan ett år tillbaka luta sig mot en evenemangsstrategi med målet att bli en av Europas ledande evenemangsstäder år 2030. Den grundar sig på nära samverkan mellan kommunen, näringslivet och föreningslivet.

- I strategin ingår att locka hit stora evenemang som Ishockey-VM, men också ett Ungdoms-SM i simning till exempel. Skattepengarna ska till största delen satsas på breddidrotten. Vi har ett stort ohälsotal och många som inte rör på sig. Därför håller vi på att ta fram ett idrottspolitiskt program som ska locka de som inte idrottar, fortsatte Kevius. Hon inledde seminariet i sin roll som den yttersta representanten för årets värdkommun i idrottspolitiska frågor.

 

Riksidrottsförbundets ordförande, Karin Mattsson Weijber, tog över stafettpinnen och lyfte frågan om just avsaknaden av idrottspolitiska program. Det handlar trots allt om i storleksordningen 4,5 miljarder kronor i kommunala stöd fördelat på 3,5 i anläggningsstöd och 1,5 i kontanta medel främst genom föreningsbidrag. – Idag har 25 procent av kommunerna ett idrottspolitiskt program eller en idrottspolicy. Vi skulle vilja att varenda kommun hade ett program som tar upp idrotten ur alla slags vinklar. RF har gentemot regeringen på senare tid bytt strategi gällande internationella evenemang. Det har visat sig vara lönlöst att med splittrad front stånga sig blodig kring statliga garantier med tunna argument. Numera finns en evenemangsstrategi som ska stödja specialförbunden i att vinna hem evenemang. Nästa steg är att samordna strategin med besöksnäringen genom samverkan med Visit Sweden och Visita.

Sveriges Olympiska Kommitté har också dragit lärdom från tidigare OS-ansökningsprocesser.

- När vi senast 2007 undersökte möjligheterna för att söka vinter-OS hade vi stora chanser att få spelen, om vi hade varit skickligare och haft kungargument, menade Stefan Lindeberg, SOK:s ordförande och drog en parallell till Solskensolympiaden 1912 i Stockholm.

- Idrotten var ganska ny i Sverige på den tiden och det fanns en tydlig idé om att använda OS för att skola svenska folket. Det gavs ut broschyrer för olika idrotter med information om regler och utrustning. Man använde OS som ett avstamp för att lyfta svensk idrott. Frågan är om vi idag vet vad vi är ute efter när vi söker spelen(legacy). 

Legacy ett mantra
I dagens moderna evenemangssammanhang är just”Legacy” eller arvet efter tävlingarna ett mantra. Enligt Lindeberg skulle Youth Olympic Games kunna få en liknande effekt ett sekel senare.

- Jag är förälskad i Youth Olympic Games som arrangerades första gången 2010 i Singapore. Skulle vi lyckas få spelen till Sverige år 2022 får vi ett fantastiskt event. Men det mest intressanta är vad vi skulle kunna göra 5-10 år innan för att inspirera ungdomar, ledare och föreningar. Vi skulle kunna få en väldig kraft i att vitalisera svensk idrott.

Tänket framför och bortom själva evenemanget är utbrett hos svenska arrangörer av internationella evenemang. Skid-VM 2015 i Falun är ett lysande exempel genom sitt innovativa koncept ”Beyond Skiing” som gör evenemanget till en katalysator för Dalaregionen. Göran Havik, generalsekreterare för Dam-EM 2013, berättade att mästerskapet blir ett viktigt verktyg för att lyfta intresset för svensk damfotboll på alla nivåer samtidgt som värdkommunerna hamnar i fokus. Vätternrundan vill leda utvecklingen i att få fler människor att cykla. Det årliga evenemangets vd, Eva-Lena Frick, berättade att arrangörsklubben Motala AIF varit katalysator för en idé om att tillsammans med åtta kommuner och fyra regionförbund asfaltera en bilfri cykelbana runt Vättern. Nu rullar idén in i en pilotprojektfas via Östsam och ska bana väg för regional turism och näringslivsutveckling.

Gemensamt för alla initiativen är att idrotten skapar värdena och utgör drivkraften i den regionala utvecklingen.

 

Vid den efterföljande debatten pekade Sven von Holst, vd för Skid-VM 2015, på en av idrottsrörelsens stora utmaningar.

- Det handlar inte bara om att få idrotten att sluta upp bakom evenemangssatsningar utan även hela samhället. Sverige har varit duktiga på att arrangera stora idrottsevenemang, men vad vi inte har gjort lika bra är att förklara betydelsen. Det är en av våra största frågor och utmaningar att få politiker och regeringen att förstå det och slanta in pengar. Det kan inte vara rimligt att kommuner och förbund ensamma ska stå för risken.

Evenemangen som magneter för destinationer
Att idrottsevenemang skapar värden finns det en uppsjö av exempel på. Under punkten "Långloppen stärker städerna" berättade tre långlopp med stadsnamnet i loppets namn(Göteborg i Göteborgsvarvet, Stockholm i Stockholm Marathon och Lidingö i Lidingöloppet) om hur detta stärker destinationerna. Göteborgsvarvet genererar 200 miljoner kronor i turistekonomiskt inflöde under evenemangsveckan. Lidingöloppet genererar ett turistnetto på 35 miljoner kronor till Lidingö och möjliggör att kommunen kan marknadsföra sig som ”Hälsans ö”. Stockholm Marathongruppen kunde visa upp siffror på att Asics Stockholm Marathon, Tjejmilen och DN Stockholm Halvmarathon tillsammans genererar 199 miljoner i turisminflöde under 2011 (källa USK), enbart från deltagarna.

Anders Tallgren från Stockholm Marathon belyste vad ett namnbyte kan innebära ur ett turismperspektiv.
- Det fick en enorm effekt när vi 2007 bytte namn från St: Eriksloppet till Stockholm Halvmarathon. I år hade loppet 16 689 anmälda, varav 2 346 deltagare kommer från andra länder än Sverige.

Stockholm Globe Arenas vd, Ninna Engberg, kunde påvisa den största siffran i sammanhanget, nämligen 1 398 329 687 kronor. Beloppet utgör det samlade turistomsättningsvärdet för Stockholm som stad genererat av besökare på något evenemang inom arenaområdet (biljettköp och konsumtion på arenorna borträknat, red anm.).

Den starkaste evenemangsmagneten är ur många aspekter ett sommar-OS.

 London och Storbritannien kan nu efter den organisatoriska framgången invänta de långsiktiga effekterna. Målet var att OS och Paralympics ska lämna ifrån sig tre arv: sociala (få ungdomar att idrotta, volontärskap och förändrad attityder till funktionshindrade), lokala (utveckling av East London) och affärsmässiga. Det sistnämnda arvet innebär konkret att prognosen säger att OS ska generera 11 miljarder pund i internationell handel och investeringar. För att stimulera affärerna arrangerade British Business Embassy ett 18 dagar långt konferensprogram kopplat till olika marknader och industrigrenar.

Ännu oklart hur mycket London OS genererade i affärer

- Vi ville använda OS som en magnet att samla affärsfolk i London och visa vad Storbritannien kan erbjuda när det gäller handel och investeringar för utländska bolag. I efterhand visade det sig att spelen inte hade den stora dragningskraft vi förutspådde. Vi fick inte riktigt alla CEO:s från Fortune 500-företag till London under 18 dagar i augusti, konstaterade Martin Uden, tidigare toppdiplomat och numera vd för affärsambassaden. På frågan om hur mycket av miljarderna som näringslivet kommer kunna åtnjuta är oklart.

- Vi kan inte säga exakt hur mycket det affärsmässiga arvet blir utan vi får titta närmare på den siffran om något år, avslutade Uden.

Arenafrågan debatterades
 

Arenor är många gånger föremål för de stora investeringarna vid megaevenemang med risk att bli ”vita elefanter”. Samtidigt utgör de en överlevnadsfråga för sporter i vardagslunken.
Riskkapitalisten Håkan Ramsin antog två, något kontroversiella, utmaningar när han 2006 tillträdde som ordförande för Svenska Bandyförbundet.

- När jag går in i företag försöker jag se till att vi inte blir upptagna med de omedelbara problemen. Inom bandyn tog vi ett perspektiv på tio år för att sporten skulle växa och utvecklas. Hallar och TV blev två viktiga grundbultar. Inom bandyn har man tidigare varit emot TV eftersom det inneburit mindre pengar i kassan, men utan TV finns inte sporten.

I dagsläget har TV-exponeringen flerdubblats och 12 bandyhallar är byggda från norr till söder och tre till är på gång.

Madeleine Sjöstedt, ordförande för Kultur- och Fritidsberedningen vid Sveriges Kommuners och Landsting (SKL), efterlyser en arenastrategi.

- När det uppstår krav på förändringsåtgärder av arenor för elitidrott måste man dela på kostnaderna mellan kommun, klubbar och arenaägare. Kommuner är livrädda för att finansiera arenaprojekt som de inte vet vad det kommer kosta att driva om 1, 10 eller 20 år. Från SKL skulle vi gärna se att RF samlade alla idrotter och tog fram en arenastrategi vid sidan av evenemangsstrategin.

Bandyförbundet har lärt sig av läxan kring Göranssons Arena som Sandvikens kommun fick ta över med tillhörande höga driftskostnader.

- Investeringar i bandyhallar på +200 miljoner är inget vi gillar. Det blir problem när alla ska vara evenemangshallar oavsett lokala och geografiska förutsättningar. Vi rekommenderar istället en investering på 35-70 Mkr i en kostnadseffektiv hall som kan gå runt på ordinarie verksamhetsbidrag, menade Håkan Ramsin.

I debatten förklarade Madeleine Sjöstedt vad som händer när idrotten försöker sätta press på politikerna.
- Idrottsrörelsen tror ibland att de kan försöka skrämma politikerna. Då blir vi istället sura och säger nej. Antingen pratar man med varandra och kommer överens, eller söker man konfrontation och då leder det ingenstans.

Håkan Ramsin försvarade sig: – Vi har inte ställt några krav, men för att bandy ska växa, utvecklas och må bra behövs det hallar. Dagens ungdomar är inte längre roade av att spela bandy utomhus i en decimeter vatten på isen.

Till Stockholmsbandyns ungdomars glädje finns nu ett förslag framtaget av kommunala tjänstemän om en ny bandyhall i huvudstaden till en kostnad på cirka 90 miljoner kronor.

Derbyfeber! Bandyn får ursäkta, men det som fyller mängder av fikarum med syre är Stockholmslagens öden inom ishockey och fotboll. Men inte bara fikarummen utan även arenorna. Utan laddningen i DIF:s och AIK:s varumärken skulle inte arenorna fyllas.Tala om idrott som motor för regional utveckling. Utan Stockholmsklubbarna – inga nya Stockholmsarenor och betydligt mindre turismomsättning! Hockeyn har länge haft det bekvämt medan fotbollens arenor har varit en ständig följetong i media. Nu står det klart att samtliga tre storklubbar får sin hemmaborg i hypermoderna arenor, AIK i Friends Arena (kapacitet 50 000 åskådare) i Solna medan Djurgården och Hammarby ska samsas på Tele2 Arena (30 000) vid Globenområdet. Detta innebär att Stockholmsklubbarna får varsin hemmaarena även till derbymatcherna som tidigare alltid gått på "neutrala" Råsunda. Att arenaflytten från Stockholms Stadion skulle vara en flytt till fiendeland ville inte DIF Fotbolls ordförande gå med på när bredsidan kom från Ekdal vars son Albin tagit plats i landslaget och har ett förflutet i Brommapojkarna.

- Det är inte en flytt till Hammarbyland utan till Djurgården hockeyland, DIF har spelat i Hovet och Globen under många år, konstaterade Tommy Jacobson och menade att Stockholmslagen väcker engagemang åt bägge håll.
- Vi försöker hitta vår plats i samhället, även om vi är ifrågasatta mot bakgrund av höga poliskostnader och kravaller. Det finns en diskrepans mellan hur supportrarna tror att vi uppfattas i samhället till hur vi egentligen uppfattas. Men jag har heller aldrig varit på ett möte någonsin som inte börjat med att man inte vill prata fotboll.

 AIK Fotbolls ordförande medgav att hjärtat önskar degradering åt DIF och Hammarby medan hjärnan förstår att det finns ett beroendeförhållande.

- Klubbarna står för rätt likvärdiga produkter och ser man ur ett ekonomiskt perspektiv mår vi bäst av när alla ligger nära varandra och kämpar i toppen av Allsvenskan. Men det kanske inte blir svaret om du frågar supportrarna, konstaterade Johan Segui och passade på att ge BP en eloge: – BP är unika i hur de bedriver sin verksamhet och hur de rättar munnen efter matsäcken. Jag tror att vi andra ska ta intryck av det och spendera pengarna vi har, och inte de vi tror att vi ska få. BP spenderar ju inte ens pengarna de har.(BP:s klubbdirektör intervjuades senare av Lennart Ekdal om klubbens samhällsgärning). 

Punkten Derbyfeber avslutades på ett symboliskt sätt genom ett Stockholmsderby på Stigas fotbollsspel som riggats upp på ett bord med vit duk inför publiken. Lennart Ekdal var en hård men rättvis domare. Prestigematchen vanns av Tommy Jacobson, Djurgården:
- Nalenderbyt blev en skön revansch efter 0-3 matchen på Råsunda kommenterade Tommy efteråt. En viktig seger! Segui såg inte fullt lika glad ut. Gladare skulle han bli senare på kvällen, när hans hemkommun skulle ta hem priset som årets idrottskommun.

Det krävs förmodligen en utländsk reklamman för att efter en känslofylld derbydiskussion på allvar föreslå att huvudstadens ärkerivaler skulle gå ihop och bilda en gemensam klubb. Men det var just vad Julian Stubbs, varumärkesspecialist och delaktig i framtagandet av payoffen ”Stockholm – the capital of Scandinavia”, gjorde inför häpna åskådare.

- Många stora städer har framgångsrika klubblag som bär stadens namn, till exempel San Fransisco 49:ers, Liverpool FC och Barcelona FC. Stockholm har ingen riktig storklubb som har Stockholm i namnet. Mitt förslag är att AIK, Djurgården och Hammarby bildar Stockholm United.
 

 

Björn Eriksson tyckte att derbypubliken på Nalen skötte sig exemplariskt. Dock var han orolig för hur säkerheten på andra ställen fungerar runt idrottsevenemang. Han är regeringens samordnare i säkerhetsfrågan kring evenemang. I mars 2013 ska det mesta vara på plats vad gäller säkerhetsfrågor som anmälningsplikt och en eventuell ny lagstiftning som reglerar förhållandet mellan tex klubbar/arrangörer och polisen och åklagarmyndigheten.

- En annan viktig fråga som har en direkt koppling till de här frågorna är sponsorernas roll. Jag har nära kontakt med de riktigt stora sponsorföretagen och jag kan förmedla en mycket stor oro i dessa kretsar. Många hotar att dra sig ur sina sponsorsamarbeten om inte  buslivet kring idrottsmatcherna försvinner och säkerheten förbättras. Detta kan komma att slå mycket hårt mot idrotten så jag vill råda klubbarna att lyssna noga på de här signalerna!
Björn Eriksson jobbar också för RF med att ta fram en gemensam evenemangsstrategi tillsammans med besöksnäringen och destinationerna som ska presenteras för regeringen senast i början av februari nästa år.

Sveriges främsta idrottskommuner 2012

Efter en upplyftande dags flygtur över den professionella sportens landskap blev det dags för höjdpunkten – den årliga rankingen och korandet av Sveriges främsta idrottskommuner.
Med bara veckor kvar till invigningen av kommunens landmärke i form av Friends Arena fick Solna  ta klivet högst upp på prispallen. Därmed petades ”storebror” Stockholm från fjolårets förstaplats till en silvermedalj och Göteborg fick nöja sig med en tredjeplats och bronset.

Utanför storstadsregionerna kunde Umeå (8:a) glädja sig åt ett hedersomnämnande samt Kristianstad (20:e) och Lidingö (21:a) som bägge utsågs till årets raketer.

FÖR MOTIVERINGAR OCH ALLA KRITERIER FÖR KOMMUNRANKINGEN: KLICKA HÄR!

Hederspriset gick till Umeå och togs emot av det idrottsintresserade kommunalrådet Lennart Holmlund och elitlöperskan Viktoria Tegenfeldt.

Priset Årets raket gick till Kristianstad och togs emot av fritidschefen Bengt-Åke Kjell

Även Lidingö fick ta emot pris som Raket

Priset Sveriges främste moderator gick till Lennart Ekdal

Text: JOHAN THORÉN OCH GUSTAF BERENCREUTZ

Foto: Björn Tilly och Johan Thorén

NÅGRA RÖSTER OM DAGEN
”Jag tycker det var en mycket intressant och spännande dag! Sverige har en stor kunskap inom de här områdena och det är bra att Sport & Affärer lyfter frågorna brett. Det är viktigt att man fortsätter hålla den höga professionella nivån på innehåll, belyser bra exempel och tar dit talare som varit med och gjort de stora sakerna, och inte bara teoretiker.” Leif Nilsson, tidigare vd på Göteborg & Co, numera rådgivare och styrelseproffs; STCC, Noaks Ark, Dunross och Ostindiefararen.

”Professionell Idrott sätter fokus på frågor som är viktiga för landets utveckling inom idrott, turism och varumärket Sverige. Konferensen höjer kunskapsnivån i branschen för hela idrotts- och eventsegmentet, fler beslutsfattare förstår vilka effekter nationella och internationella event kan medföra för kommuner, regioner och landet Sverige.” Pehr Palm, vd för Event in Skåne.

"Det var en superintressant dag och oerhört värdefullt att den arrangeras. Programmet var späckat med många innehållsrika föredrag och intressanta talare. För branschen är det viktigt att lyfta de här frågorna och glädjande att kommunsektorn finns representerad. Kommuner gör en stor insats för idrotten inom barn- och ungdomsverksamhet, idrottsanläggningar, stora arenor och evenemang. Det är viktigt att ha en dag då man sätter det i fokus och lyfter fram idrottskommuner och stödjer deras arbete."
Niklas Birgetz, vd, Sponsrings & Eventföreningen.

” Det var riktigt kul att så många kom till Nalen och att deltagarna verkade glada och nöjda efter en faktaspäckad dag. För oss som branschtidning känns det mycket motiverat att skapa en årlig mötesplats och på så vis bidra till att utveckla branschen. En tidning kan lätt bli litet mycket envägskanal så det här breddar och fördjupar kommunikationen. Professionell Idrott ambulerar mellan våra idrottskommuner och det kändes extra roligt att få vara i Stockholm i år inte minst genom att kommunen firar 100 årsjubileet av Solskensolympiaden. Vi vill passa på att tacka värdkommunen Stockholm för ett fantastiskt samarbete på alla plan. Vi välkomnar nu alla att komma till Halmstad den 7 oktober nästa år. Snart är hemsidan www.professionellidrott.se aktiverad med nästa års program. Vad gäller nästa års ranking kommer huvudlistan kompletteras med nya delpriser. Vi diskuterar "Årets elitidrottskommun" , "Årets breddidrottskommun" samt "Årets evenemangskommun". Vi undersöker även möjligheterna att tv-sända/spela in eventet. Välkomna till Halmstad” Gustaf Berencreutz, chefredaktör, Sport & Affärer.

"Jag tycker att det var ett bra seminarium! Jag gillade att många inlägg var korta och fokuserade. Frågorna ifrån Lennart Ekdal bidrog till att hålla energin uppe under hela dagen. Jag ser nu fram emot att få ta del av Riksidrottsförbundets evenemangsstrategi som är under utarbetande".
Olle Öhman, förvaltningschef, Stockholms Idrottsförvaltning och medarrangör av seminariet.

 

 

”Det är väldigt glädjande att det hårda arbete som görs av föreningarna, näringslivet och elitklubbarna i Solna ger resultat. Vår gemensamma ambition är en levande stad där idrotten stärker samhällsutvecklingen i stort så att människor och företag trivs. Den här utmärkelsen är ett kvitto på att vi är på rätt väg.”

Pehr Granfalk, kommunstyrelsens ordförande i Solna kommun som tog hem 1a priset i årets kommunranking.

 

 

 

FAKTA – RÅD KRING MÄTNING AV SPONSRING OCH EVENT

1. Definiera målgruppen för aktiviteten
2. Sätt upp tydliga mätbara målsättningar (uppmärksamhet, kännedom, attityd, kundlojalitet, försäljning, etc.)
3. Bestäm tidsperiod
4. Referensvärde (mät och utgå från ett nolläge)

Källa: Niklas Birgetz, vd Sponsrings & Eventföreningen. (www.sefs.se)

I nummer tre av Sport & Affärer som går i riksupplagan av Dagens industri presenteras varje år Sveriges främsta idrottskommuner.

Detta sker i samband med seminariet Professionell Idrott där det aktuella numret är mässtidning. Här kommenterar några av Sveriges främsta idrottskommuner sin placering i årets lista.

Frågorna som vi ställde till kommunerna efter att listan hade publicerats var:

1) Vad anser ni om er placering?
2) Hur viktig är idrotten för er kommun?
3) Har ni några förändringar på gång inom er idrottskommun?

1) Solna kommun, Pehr Granfalk (M), kommunstyrelsens ordförande

1) Det är fantastiskt glädjande naturligtvis och visar att vår gemensamma ambition att koppla ihop stadens föreningar, näringslivet och elitklubbarna är lyckosam.
2) Väldigt viktig. Idrotten och föreningslivet är en naturlig del i stadens arv med många anrika klubbar och med en väl fungerande verksamhet på alla nivåer, vilket skapar både bredd och spets. Idrotten bidrar till att göra Solna till en levande stad och stärker samhällsutvecklingen i stort.
3) Förutom den nya nationalarenan som alldeles strax invigs görs det upprustningar av våra ishallar och övriga anläggningar inom ramen för vår kultur- och fritidsverksamhet. Det byggs också en helt ny sporthall i Ulriksdal. En styrka är att Solna till ytan är Sveriges tredje minsta kommun vilket skapar god tillgänglighet för medborgarna när det kommer till idrottsutövning i olika former.

2) Stockholms stad, Olof Öhman, chef för idrottsförvaltningen i Stockholm

1) Vi är glada för vår placering. Den betyder mycket för vårt arbete och vi gratulerar Solna till segern. Det är roligt att man i motiveringen också lyfter fram kvalitén på breddidrotten som en faktor.
2) Mycket viktig. Vi vill ju främja folkhälsoperspektivet och få fler människor i fysisk aktivitet. Det gör vi bäst i samverkan med idrottsrörelsen. Sedan skapar ju idrotten också ett livsvärde och en attraktion för staden.
3) Dels byggs ju nu Stockholmsarenan som ger förutsättningar för många stora arrangemang. Till den kommer ju också Friends Arena i Solna. Vi satsar på att utveckla förutsättningarna för friluft genom motionsspår, promenadstråk och cykelbanor. Vi vill bygga enkla och billiga hallar som komplement till befintliga sim- och idrottshallar. Härutöver arbetar vi med restaurering av befintliga sim- och idrottshallar.

3) Göteborgs stad, Max Markusson, evenemangschef

1) Vi gratulerar Solna, men de kommer att få en tuff returmatch framöver. Göteborgs ambition är att ständigt utvecklas och vara en ledande evenemangsstad i Europa och då känns det givetvis inte bra att komma på tredje plats. Men 2013 kommer att bli ett stort idrottsår för Göteborg då vi förutom de årligen återkommande evenemangen står värd för nio större idrottsevenemang av SM -, EM -, eller VM – status. Bland annat inomhus-EM i friidrott samt grupp-, och semifinalspel i dam-EM i fotboll. Göteborgs förmåga att attrahera större internationella evenemang kvarstår.
2) Idrotten har, och kommer alltid vara, en oerhört viktig ingrediens för Göteborg som stad. Fortsatta satsningar på både bredd- och spets kommer även generera framtida idrottsstjärnor från Göteborg.
3) Resultatet av arenadiskussionen kommer att sätta avtryck i Göteborg som idrottskommun. Men vi är övertygade om att kompetens, professionalism och kreativitet också i framtiden är framgångsfaktorer som är bärande för Göteborg som evenemangsstad.

4) Malmö stad, Johan Hermansson, turistdirektör

1) Oj, jag har nog ingen direkt synpunkt på detta. Att rangordna olika kommuners prioriteringar och ansträngningar för att främja idrotten är nog svårt.
2) Idrotten är viktig för många Malmöbor. Den är i första hand en glädjekälla för alla Malmöbor som idrottar på sin fritid. Men också viktig för alla som följer sitt elitlags ansträngningar mot mästerskapstitlar.
3) Idrotten i Malmö utvecklas ständigt. Såväl inom bredden som inom elitidrotten. 2013 blir ett härligt idrottsår med flera mästerskap; EM i Shorttrack, Malmö Open, EM i Fälttävlan och Junior-VM i ishockey för att ta några exempel.

5) Uppsala kommun, Eva Sterte, näringslivsdirektör

1) Som en av Sveriges fyra storstäder är vi glada över vår placering, men vi strävar mot att bli bättre och skapa än bättre förutsättningar för idrotten. Vi har ett antal samarbetsprojekt där kommun, näringsliv och föreningar arbetar tillsammans för att hitta nyttan med varandra och skapa en bra idrottskommun. Samarbeten som Elitidrottsstaden och Tävlingsstaden betyder mycket. Även Världsklass Uppsala, som är ett nätverk bestående av Uppsala kommun och 16 företag och föreningar som stödjer det bästa vi har inom både idrott och kultur. Vi är definitivt på frammarsch, med ökad självkänsla för varje år.
2) Idrott är en viktig motor i hela samhället, oavsett bredd eller elit. Idrott är något som engagerar både som utövare och besökare. Hälsoperspektivet på bredd idrott är lika viktigt som elitidrott ur marknadsföringssyfte. Att vara en attraktiv kommun idag handlar inte bara om att skapa goda förutsättningar för vård, skola och omsorg utan lika mycket som att vara en attraktiv kommun på sin fritid. God idrott syns, engagerar, förenar och inspirerar.
3) Vi fortsätter att arbeta långsiktigt och strategiskt med att skapa förutsättningar för idrotten i samverkan med föreningar och näringsliv och har påbörjat en arenaexpansion. En bandyträningshall och en tennishall/sporthall har invigts senaste året. Fyrishovs multihallar är under utbyggnad och planerar att invigas nästa sommar, och för en ny föreningsdriven friidrottshall/innebandyhall pågår entreprenadupphandling. Uppsala Arena, multihallen med plats för 8 500 sittande besökare ska ge hockeyn och basketen en modern hemmaarena. Arbetet kommer igång så snart vi fått besked från Bryssel angående vår möjlighet som kommun att ge ett finansiellt stöd. Under tiden investeras i upprustning av den befintliga hockeyarenan på Gränby sportfält. Det viktigaste tror jag är att fortsätta på den inslagna vägen med stark samverkan mellan kommunen, föreningarna och näringslivet.

6) Växjö kommun, Thomas Karlsson, näringslivschef

1) Mycket glädjande. Efter de tre storstadsområdena är Växjö högst rankade. Visar att en långsiktig strategi lönar sig där bredd och elit kan finnas sida vid sida, att satsningen på nya internationella arenor lönar sig och att kopplingen till Linnéuniversitetets coach-sports-managementprogram är värdefullt.
2) Mycket viktig. Idrottsprofilen är en del av Växjös platsvarumärke.
3) Att nu fylla våra nya arenor med även andra evenemang, exempelvis landskamper, SM-tävlingar, konserter och mässor. Satsningen på ett internationellt High Performance Center (red. anm. artikel i Sport & Affärer nr.3 2012) har en dimension vi enbart sett början på. Även besöksnäringen får ett lyft.

7) Mora kommun, Peter Karlsson, kommundirektör

1) Vi är oerhört stolta för vår placering som Sveriges 7:e främsta idrottskommun! Min reflektion kan väl vara att i förhållande till invånarantalet måste Mora vara Sveriges bästa idrottskommun.
2) Idrotten är oerhört viktig för Mora och det fungerar som ett kitt mellan föreningar, näringsliv och kommunen. Föreningarna i Mora har de senaste åren utvecklat samarbetet med näringsliv och kommun men också mellan föreningar. Det stora eventet Vasaloppet med idag nästan 80 000 deltagare har utvecklats mycket positiv under flera år och ger många spinoffeffekter i samhället. Detta har också bidragit till att Mora har fått mycket positiv mediaexponering som inte kan köpas på annat sätt. Idrotten är en viktig komponent i strävan att utveckla varumärket Regionstad – Mora – för ett aktivt liv.
3) Vi har en ambition att öka föreningsstödet och samtidigt utreder vi på vilket sätt föreningarna får stöd. Ett gott arbete med drogfrågor, jämställdhet, socialt ansvar motverkande av ”toppning” inom ungdomsidrotten mm ska premieras. En förutsättning för idrotten är anläggningar och där finns visioner, men också konkreta investeringar har gjorts. Som ett exempel invigdes nyligen en ny konstgräsplan i Mora.

8) Umeå kommun, Lennart Holmlund (s), kommunstyrelsens ordförande (Årets hederspris)

1) Det kan inte jag bedöma för jag känner till de andra kommunerna för lite men de motiveringar som vi fick diplomet för kändes helt rätt. Vi har en slogan som heter vi vinner i Umeå och vi hade gärna legat högst upp.
2) Idrotten har stor betydelse för Umeå och för vårt universitet med de satsningar som görs där.
3) Vi håller på att bygga ett nytt bad med en 50-meters bassäng och då har simsporten möjligheter att göra som andra idrotter och bygga upp ett kompetenscentra här.

9) Linköpings kommun, Karin Semberg, kultur- och fritidschef

1) Vi är ganska besvikna eftersom vi arbetar kontinuerligt med att förbättra förutsättningarna för bredd- och elitidrott i Linköpings kommun. Tyvärr kan vi konstatera att vi tappat två placeringar sedan 2011.
2) Idrotten ger ett stort mervärde. Det är imageskapande för orten och ökar den lokala identiteten. Sportevenemang ger upplevelser och breddidrotten är viktig ur ett folkhälsoperspektiv. Sammantaget är idrotten mycket viktig för Linköpings kommun.
3) Ny friidrottsarena invigdes 2011. För närvarande pågår byggnation av fotbollsarena, som kommer att vara spelplats för UEFA Dam-EM 2013, dessutom pågår planering för regional ridsportanläggning 2015 och ny simhall 2017-18. Sammantaget får Linköping fyra nya arenor inom en kort tidsperiod. Evenemangsstrategi är framtagen och kommer att behandlas och fastställas politiskt, för att sedan träda i kraft 2013.

10) Halmstads kommun, Torsten Rosenqvist, förvaltningschef teknik- och fritidsförvaltningen

1) Vi ligger på 18:e plats bland Sveriges kommuner när det gäller folkmängd och kom tia här vilket inte är så dåligt då vi har flera större kommuner bakom oss. Det är roligt men vi vill gärna ligga ännu bättre till och gör nu stora satsningar på idrotten.
2) Idrotten är viktigt och betyder mycket för kommunen. Bara teknik- och fritidsförvaltningen har driftskostnader på 140 miljoner kronor per år och av dem är 14 miljoner kronor bidrag till idrotten i olika former. Idrott är en viktig profilfråga för kommunen som vill ha hit fler evenemang. Idrottsverksamheter för ungdomar upp till 20 år behöver inte betala någon hyra.
3) Det pågår en ständig förbättring med en succesiv uppgradering av arenor i kommunen. Örjans vall uppgraderas med 75 miljoner kronor och även andra arenor förnyas och upprustas efter hand att nya regelverk tas fram. Nästa år har vi SM-veckan och fotbolls-EM för damer i Halmstad.

11) Falu kommun, Dan Nygren, kommundirektör

1) Det är svårt att värdera placeringen i relation till andra kommunernas styrkor men vi är stolta över den positiva motiveringen för Falun som vi tycker är rättvisande. Det är roligt att Nationalarenan Lugnet lyfts fram med dess möjlighet till över 60 olika idrotter och alla idrottsevenemang som genomförs i Falun.
2) Idrotten är och har länge varit ett av Faluns profilområden och är viktig ur flera perspektiv. Det kanske viktigaste är att kunna erbjuda tränings- och tävlingsaktiviteter åt falubor och besökare både för folkhälsa och för att vara en attraktiv plats att bo. Med backhoppning, velodromcyckling och plogade skridskobanor i utbudet så är det få som kan erbjuda samma bredd, även internationellt. Idrotten är också en viktig del av näringslivet i form av butiker, aktivitetsföretag, evenemangsbranschen och anläggningsägare. 80-100 större evenemang/år innebär många gästnätter, restaurangbesök och shopping. Högskolan Dalarna är en viktig part som stödjer kommunens satsning med utbildningsprogram, forskning och företagsutveckling, bla via Dala Sports Academy.
3) Inför för-VM 2014 och skid-VM 2015 utvecklas idrottskommune Falun ytterligare. Lugnet vidareutvecklas och renoveras och närmare 300 företag stödjer evenemanget på olika sätt. Renoveringen av hoppbackarna är kanske det mest iögonfallande men även fiberutbyggnad för bättre mediaproduktioner och fler toaletter kommer att höja standarden ytterligare. Vid sidan av VM så är många nya idrotter på frammarsch vilket innebär nya anläggningar och evenemang som exempelvis nybyggd skatepark i betong, planer på en konstgjord vildvattenfors för paddling och Clash Of Nations som är ett evenemang med skoterhoppning, skotercross samt big-air på skidor och snowboard. Närmast i tid väntar SM-veckan vinter i januari 2013. Det skulle vara förvånande om vi inte klättrat på nästa års lista.

12) Östersunds kommun, Bengt Marsh, kommundirektör

1) Det är glädjande att Östersund fortsätter att ligga högt i Sport & Affärers ranking. Det visar att det långsiktiga arbetet för att utveckla Östersund som en attraktiv idrottskommun ger avtryck. Absolut rättvisa går inte att uppnå i placering då förutsättningarna skiftar mycket mellan kommuner, inte minst skillnaderna mellan vinter och sommaridrotter. Östersund har erfarenhet av att genomföra stora nationella och internationella idrottsevenemang med skidskytte-VM 2008 som den främsta tävlingsmässiga och publika succén. Det senaste året har världscupen i skidskytte arrangerats, junior-VM i curling, Enduro-SM och SM-veckan Vinter 2012 med 15 olika idrottsgrenar, vilket var rekord enligt Riksidrottsförbundet. Motortävlingen STCC arrangerades för första gången i Norrland. En av landets mest populära snöskotertävlingar, Arctic Cat Cup, arrangerades för 40:e gången. Storsjöcupen, en av de större ungdomsfotbollsturneringarna i landet, slog i juli åter deltagarrekordet, nu med över 400 deltagande lag.

2) Att idrotten har stor betydelse är ställt utom allt tvivel. I Östersunds tillväxtprogram anges idrotten som en väsentlig del i ett attraktivt Östersund och som prioriterat utvecklingsområde. Östersund har utvecklats till en internationell metropol för tävling, träning och utveckling inom flertalet vinteridrotter. Nationellt vintersportcentrum, VM i skidskytte och skiduniversitetet är goda exempel. Satsningar på utvecklingen av skid- och skidskyttestadion med tidig och säker snö är viktigt för fortsatt utveckling. Satsningar på idrottsevenemang och nya arenor sker ur ett tillväxtperspektiv. Ett utökat samarbete mellan universitet, näringsliv, kommunen och företrädare för arenor krävs för att kommersialisera arrangemang, verksamheter och anläggningar. Kultur- och fritidsnämnden har utarbetat en långsiktig plan för att bibehålla skidstadion i absolut världsklass. Kommunen gör i en första etapp investeringar på 45 miljoner kronor i ett mediecenter och ytterligare en snölagringsplats. Kommunens ambition är därvid att världscupen i skidskytte årligen ska förläggas till Östersund liksom att Östersund tilldelas skidskytte-VM för 2019.
3) Den stora förändringen blir tillkomsten av Östersund Arena, en satsning på 260 miljoner kronor som pågår och beräknas stå färdig i december 2013. Arenan är en multiarena med många idrotter. Arenan ägs av Östersunds kommun/kultur- och fritidsnämnden. Kommunens tekniska förvaltning, enheten Fritid, har uppdraget att svara för drift och skötsel av arenan.

13) Jönköpings kommun, Birgit Sievers (MP), kommunalråd

1) Förra året fanns vi på 21:a plats, i år på 13:e. Ett gott kvitto. Vi kanske kan jubla lite försiktigt? Inför nästa år tar vi hjälp av idrotten för att marknadsföra Jönköping, så fler får chansen att upptäcka vad vi faktiskt kan erbjuda
2) Den som inte vårdar det friska får förr eller senare vårda det sjuka. Vi lever ett alltmer stillasittande liv, samtidigt vet vi att rörelse är bra för hälsan. Idrott är ett av många sätt att få motion. Att satsa på att fler människor regelbundet rör på sig är bra för det egna välbefinnandet, för folkhälsan och i längden bra för ekonomin eftersom regelbunden motion minskar behovet av sjukvård. Idrotten har många förebilder som kan locka nya motionärer, och får vi fler som engagerar sig finns det också chans att gruppen som sysslar med elitidrott ökar – vilket i sin tur lockar fler utövare. En god spiral alltså. Den spiralen vill vi ha! Idrott är alltså viktigt!
3) Ja – vi har antagit en ny vision fritiden i Jönköping. Den innebär en ambitionshöjning, bland annat vill vi visa det friluftsliv vi har att erbjuda, men som ofta kommer i skymundan.

14) Åre Kommun, Jan Andersson, näringslivschef

1) Vi tycker att det känns klent med tanke på vad vi har här. Hade man fokuserat mer på bara internationella evenemang i listan hade vi förmodligen hamnat högre upp.
2) Den är oerhört viktig, nästan alla stora event och saker som händer i kommunen utgår från en idrottslig bas. Idrotten har också stor betydelse för folks fritid.
3) Vi är mest förknippade med alpin skidåkning men 2013 till 2015 är vi värd för Ski Classic Final där Åre alltså bli avslutning för detta stora långloppsäventyr. Årefjällsloppet kommer 2013 att ha två klasser, den 75 km långa 7.5-klassen samt den 35 km långa 3.5-klassen. Nu hamnar vi i samma familj som andra långlopp som Vasaloppet.

15) Karlstads kommun, Mats Ahrén, kultur- och fritidsdirektör

1) Givetvis siktar vi alltid på en högre placering och vi jobbar med kommunens mål "Besöksnäringen skall utvecklas" där Karlstad som idrottskommun är en viktig del. Vi har sedan januari 2012 ett avtal med Great Event of Karlstad som mot ersättning skall vara en offensiv evenemangsjägare. Målen är tydliga. Antalet gästnätter skall öka (och då ökar antalet anställda, omsättning och intäkter till kommun och näringsliv). Massmediala uppmärksamheten utanför regionen skall öka. Varumärket Karlstad skall stärkas. Karlstad har hög hotellbeläggning med totalt 281 387 gästnätter och en 9:e plats i Sverige. Antalet utländska gästnätter uppgår till 82 241, en 5.e plats i Sverige. Kommunens tillväxtstrategi 2010-2020 anger att besöksnäringen är en förutsättning för tillväxt. Ett rikt utbud inom kultur- och fritid är viktigt för både besökare och Karlstadsbor. Målsättningen är att Karlstad ska vara en av de fyra främsta evenemangsstäderna i Sverige.
2) Karlstad är av tradition ansedd som en "idrottskommun" och givetvis är idrott viktigt ur både besöksnärings- och folkhälsoperspektiv.
3) För närvarande pågår en investering på 250 miljoner i ett nytt badhus, klart hösten 2013. Vi har ett uppdrag att presentera en samlad utredning av arenabehovet i Karlstad utifrån idrottsrörelsens önskemål, kommunens resurser och möjligheter till extern finansiering. Vi ska utveckla möjligheten till spontan- och drop-inidrott/kultur med inriktning på tjejer och stimulera fler ungdomar med funktionsnedsättning att nyttja befintligt fritids- och kulturutbud. Arbete pågår med att stärka hockeycuper och att utveckla fotbollscuper för ungdomar. Vi har med IF Göta ansökt om friidrotts-SM 2015.

Årets Raket Kristianstads kommun, Anders Elmevik, tf avdelningschef Kommunikation & tillväxt

1) Utnämningen och placeringen är ett positivt besked för att Kristianstads kommuns medvetna satsningar har varit riktiga. Det visade sig även 2011 då vi blev utsedda till Skånes Idrottskommun. De stora evenemangen och elitidrottens återkomst till staden bidrar till att fler barn och ungdomar intresserar sig för idrott. Kristianstads kommun har ett stort och starkt föreningsliv. En god utveckling för föreningslivet ger positiva effekter för näringslivsutvecklingen och vice versa.
2) Idrotten och folkhälsan är väldigt viktig för kommunen. Därför har kommunen gjort satsningar så som Kristianstad Arena, evenemangsstranden i Åhus och Naturum Vattenriket. Naturen är en tillgång i vår kommun och den tillsammans med engagemanget från invånarna gjorde att Kristianstad kunde genomföra världsomspännande evenemang som World Scout Jamboree och handbolls-VM. Kristianstad blev internationellt och nationellt omnämnd och betygsatt för sina goda insatser under handbolls-VM 2011. Kristianstad Arena har omnämnts som Sveriges häftigaste inomhusarena. Kommunen satsar på projekt som på lång sikt ska skapa ännu bättre förutsättningar för fler evenemang i vårt område, inte minst för att öka tillväxt och sysselsättning inom besöksnäringen.
3) Vi diskuterar just nu planer för fortsatt utveckling av idrottsområdet runt Kristianstad Arena som kan ge positiv kraft åt idrotter vid sidan om handbollen. Vi planerar också för en vidareutveckling av kommunens badanläggning. 2014 blir ett häftigt idrottsår i kommunen. Vi planerar för världens största idrottstävling O-ringen 2014 och ett EM i Carting på kanske en av Europas finaste kartingbanor.

Årets Raket Lidingö Kommun, Cristina Erikson, näringslivschef

1) Vi är glada! Vi klättrade in på listan om dock än inte så högt. Men vi fick en fin utmärkelse i Årets Raket som vi tror vi kommer ha nytta av i vårt marknadsföringsarbete, där vi arbetar mer och mer med Idrottens ö och Lidingö Training Camps.
2) Mycket viktig eftersom vi här har landets idrottsnav – Sveriges Riksidrottsanläggning, Bosön – som utbildar folk från 69 specialidrottsförbund, t ex utbildas alla landets fotbollstränare här. På Bosön finns också avancerade fyslabb för elitidrotten. Vi har en av Sveriges största fotbollsklubbar, vi är en enda stor friluftsarena med mängder av platser för motion, och vi har världens största terränglopp med fasta spår vilket gör att många kommer hit för att träna. Varumärke, invånare och landskap genomsyras av idrott och motion. Framförallt är Lidingöloppet betydelsefullt för kommunen eftersom det genererar pengar till samtliga idrottsföreningars verksamheter. Lidingöloppet håller definitivt idrottsintresset uppe och skapar hela tiden nya motionärer/idrottare och därmed friskare invånare.
3) Vi utökar aktiviteterna med Lidingö Cykellopp i maj 2013, 1 500 deltagare. En stor ungdomsturnering i fotboll är under planering. Vi planerar ännu fler utegym och spontanidrottsplatser där vi vill nå de grupper som inte regelbundet motionerar/idrottar utan kanske får en puff att sätta igång. Vidare växlar vi upp vårt arbete med Lidingö Training Camps. Inom fem år (och med vårt varumärke ”Hälsans ö” i botten) ska Lidingö vara top-of-mind när det gäller träning till alla tänkbara lopp och aktiviteter hemma och utomlands. Den som tänker träning ska tänka Lidingö eftersom vi har bred och djup idrottskompetens samtidigt som vi har ”Stockholms Hotellkust” med fjorton hotell- och konferensanläggningar som ligger som ett pärlband längs Stockholms inlopp, som kan stå för logi och bästa/nyttigaste/godaste maten med bra råvaror, närproducerat och miljötänk.

Pierre Eklund

Några citat:

FALUN:
http://www.falun.se/www/vad/aktuellt.nsf

SOLNA:
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/abc/solna-landets-basta-idrottskommunen

UMEÅ:
http://www.umea.se/arkiv/pressmeddelandearkiv/pressmeddelanden/umeaprisassomidrottskommun.5.1d481e6f139ffb2bf325170.html

UPPSALA:
http://www.rf.se/RFdistrikt/Uppland/Produkt/Elitidrottsstaden1/Nyheter/ViklattraruppatpalistanomstridenattbliSverigesbastaidrottsstad/

MORA:
http://www.mora.se/Naringsliv–arbete/Nyheter-Naringsliv–jobb/Mora-ar-Dalarnas-basta-idrottskommun/
http://www.langd.se/mora-sveriges-sjunde-idrottskommun.5113922-86318.html

HALMSTAD:
http://www.halmstadsnaringsliv.se/1.0.1.0/39/1/?item=art_art-s1%2F687&group=art_art_grp-s1%2F1&back=1 http://www.halmstad.se/upplevagora/nyhetsarkivug/halmstadtiondebastaidrottskommun.8209.html http://www.rf.se/RFdistrikt/Halland/Viarbetarmed/Elitidrott/Kommunranking/

LIDINGÖ:
http://www.lidingo.se/toppmeny/stadpolitik/arkivstadpolitik/lidingoaretshalsoraket.5.7e0d1d7013a3ffad28b120.html

VÄXJÖ:
http://vaxjo.lokaltidningen.se/v%C3%A4xj%C3%B6-sj%C3%A4tte-b%C3%A4sta-idrottskommun-/20121023/artikler/121029996/ 

KRISTIANSTAD:
http://www.kristianstad.se/sv/Kristianstads-kommun/Nyhetsarkiv1/Kristianstad-fick-pris-som-idrottsraket/

STOCKHOLM:
http://reginakevius.se/2012/10/09/stockholm-fortsatt-en-av-sveriges-basta-idrottskommuner/

 

PROFESSIONELL IDROTT 2011 I UPPSALA

Drygt 150 representanter från elitidrotten, näringslivet och den offentliga sfären hade samlats på Uppsala Konsert & Kongress den 3:e oktober för att göra en djupdykning i temat Professionell idrott. Seminariet var ett samarrangenmang mellan tidningen Sport & Affärer och Uppsala Kommun. Under seminariedagen skärskådades ett brett spektrum från megaevenemangens effekter, arenaekonomi och kommunala perspektiv till mätmetoder, sponsring och internationalisering – allt under ledning av moderatorn tillika skjutjärnet Lennart Ekdal. Finalen var när ”Sveriges Främsta Idrottskommun 2011” korades.

Först ut i raden av sportens makthavare var Karin Mattsson-Weijber som var tillbaka på samma scen där hon i våras omvaldes till ordförande för Riksidrottsförbundet.
- Jag kan känna frustration över att från dag 1 i frågan om evenemang har inställningen varit positiv från idrotten, från politiskt håll och från näringslivet och i synnerhet turismindustrin, men nästan inget har hänt. Vi har inte kommit loss och det är framför allt på riksplanet, konstaterade Mattsson-Weijber samtidigt som hon noterade ett genombrott.
- Vi har inte synts speciellt mycket nationellt, men tittar vi på regional nivå hände något intressant under valrörelsen 2010. Vi såg en tydlig trend i hur idrotten och evenemang seglade upp som större och viktiga politiska frågor när det kom till kommunal och regional utveckling. RF har nu bytt strategi från att vänta på att regeringen ska ta initiativ till en nationell evenemangsstrategi till att själva arbeta fram ett förslag, vilket framgår av verksamhetsinriktning för 2012-2013. Utöver strategiarbetet är Centrum för Idrottsevenemang inrättat med uppgift att arbeta med bland annat kompetensförsörjning, internationell samverkan via Sweet Spot Sweden, stötta specialförbunden i deras bids samt driva evenemangskonceptet SM-veckan.

Detta krävs för att vinna hem ett Vinter OS
En makthavare som vet vad som krävs för att vinna hem ett OS är Gunilla Lindberg – generalsekreterare för SOK och IOK-ledamot. Hon sitter med i koordinationskommittéerna för de kommande spelen och befinner sig ena veckan i Rio, andra i ryska Sotchi och denna måndag i Uppsala. Det är ingen hemlighet att ett Vinter-OS på svensk mark är en hägrande dröm för många beslutsfattare inom idrottsrörelsen.
- Vinter-OS var betydligt mindre för tio år sedan, nu är det ett megaevenemang. I Vancouver 2010 deltog 82 länder med över 140 000 ackrediterade. TV-bolaget NBC hade själva 2 800 personer ackrediterade, vilket var fler än antalet aktiva. Gunilla Lindberg berättade att städernas budgeter enbart för att ansöka om Vinter-OS 2018 uppgick till 60 miljoner dollar, vilket kan jämföras med Östersunds kampanjbudget på fyra miljoner senast det begav sig. Budgetarna för genomförandet av spelen har också svällt. Den slutgiltiga budgeten för Vancouver stannade på 1,8 miljarder dollar och när spelen avgörs 2014 i Sochi och 2018 i Pyeongchang uppgår motsvarande belopp till 1,8 respektive 1,5 miljarder.
- Sverige kan aldrig söka ett OS om vi inte har staten, näringslivet och hela idrottsrörelsen bakom oss. Men jag är övertygad om att Sverige som ett idrottsland kan genomföra ett OS endlink .

Vid sidan av globala megaevent utgör evenemang som Vasaloppet motorn i svensk evenemangsindustri.
Jonas Bauer, vd för arrangörsbolaget med förflutet som elitskidorienterare och inom reklambranschen, talade om ”Product Extension” (9 lopp) och ”Brand Extension” (Sommarveckan) av det anrika varumärket. Det har gett resultat och antalet deltagare under Vinterveckan har stigit med 22 procent till 59 500 mellan åren 2009-2011. Kapacitetstaket på 68 500 deltagare närmar sig för varje år. Under Vinterveckan 2011 spenderade tillresta sammanlagt 186,6 miljoner kronor på boende och direktkonsumtion, vilket var en ökning på 67 procent sedan 2009.
- Utbudet i samband med Vasaloppsveckan kan bli mycket bättre för att få upp konsumtionen ännu mer. Mycket handlar om paketering och vi har mycket att jobba på för att säkerställa att det finns fler ställen och sätt att spendera pengar på, menade Bauer.

Politikerna drev på för att få Handbolls VM
Pehr Palm, vd på Event in Skåne, redogjorde för den ekonomiska framgången med Handbolls-VM 2011 som gav ett överskott på drygt 30 miljoner kronor. Han poängterade att initiativet att söka mästerskapet drevs på från politiskt håll. Den politiska förankringen medförde att Region Skåne garanterade 25 miljoner av den regionala biljettförsäljningen och fick som bonus en kickback på sex miljoner när evenemanget visade ett överskott.
- Det var inte idrotten som kom och ville ha pengar för att arrangera VM, utan det var politikerna som kom till idrotten och sade att detta vill vi göra med er. Det är unikt, berättade Palm.

Vid den efterföljande debatten efterlyste Lennart Ekdal förslag på vägar framåt. Pehr Palm betonade vikten av att ha svenskar på centrala positioner inom de internationella förbunden och fick medhåll av Gunilla Lindberg:
- Det är A och O  att ha en ingång i det internationella förbundet, utan det spelar det ingen roll hur bra ansökningen eller kampanjen är.
Jonas Bauer föreslog att idrottsfrågan skulle hamna på bordet hos en nyinrättad ministerpost.
- Idag har vi en kultur- och idrottsminister som är mest intresserad av kulturen. Vi har en folkhälsominister som är mest intresserad av sjukvården. Jag skulle vilja se en idrotts- och hälsominister för jag tror att Sverige skulle kunna profilera sig väldigt starkt inom området idrott och folkhälsa.
Karin Mattson-Weijber betonade vikten av att aktörerna har olika roller.
- Jag tror man inte får glömma att idrotten, näringslivet och det offentliga har olika kulturer och logik. Det måste man vara medveten om och inte störa sig på att de andra är olika än en själv.

Ny RF strategi
RF har nu bytt strategi från att vänta på att regeringen ska ta initiativ till en nationell evenemangsstrategi till att själva arbeta fram ett förslag. Camilla Hagman, marknadschef på RF, berättade att det fanns inskrivet i verksamhetsinriktningen för 2012-13 och förtydligade funktionen hos det nyinrättade Centrum för Idrottsevenemang. Centret kommer att arbeta med bland annat kompetensförsörjning, internationell samverkan via Sweet Spot Sweden, stötta specialförbunden i deras bids samt driva evenemangskonceptet SM-veckan.

Kommuner får svårt att finansiera VIP-stolar
Det kommunala perspektivet representerades för dagen av Eva Hellstrand, kommunalråd i Åre kommun samt ledamot i beredningen för kultur och fritidsfrågor vid Sveriges kommuner och landsting (SKL). Hon visade upp en flersidig kravlista gällande arenor som ställs på klubbarna i Allsvenskan och Superettan.
- Många av våra kommuner ute i landet svettades över kraven från elitidrotten på att bygga nya arenor. Vad vi behöver göra är att öka samverkan mellan idrottsrörelsen och politiken, och forska mer i frågan. Vi skulle också behöva någon slags fond för arenafinansiering motsvarande det som finns i Danmark. Kommunerna kommer få det mycket svårt att klara av att finansiera arenor med ett visst antal VIP-stolar och medieboxar. Vi måste fråga oss vad som är rimliga krav från elitidrotten.

   Arenaexperten
Arenakonsulten Sven-Åke Wikers tog vid och förklarade att det inte råder någon arenaboom, utan snarare en naturlig utveckling när gamla anläggningar från 1960- och 70-talet upprustas och ersätts. Problemet enligt Wikers är att många arenaprojekt bygger på undermåliga prognoser och beslutsunderlag med massivt överskridna budgetar som följd. För att undvika fallgropar gav han följande råd:
- Se till att ha tillräckligt med pengar budgeterat för förstudien. Gör inte misstaget att kopiera andras arenor, utan utgå från lokala förutsättningar. Det viktigaste verktyget i planeringsprocessen är att använda BIM, Building Information Modeling. Och bygg en arena som skapar en upplevelse, det glömmer många.

 

Mäta mjuka värden

När väl arenorna är byggda och evenemangen genomförda är en central frågan vad effekten blev. Att mäta evenemang har blivit av ökad strategisk vikt för arrangörer, regioner och destinationer. Hans Remvig, från konsultföretaget Resurs, slog ett slag för att inte förringa mindre återkommande evenemang och exemplifierade det genom ungdomsturneringen Åhus Beachhandboll Festival som genererar en turismekonomisk omsättning på 40 Mkr. Sofia Zere från Hui Research rekommenderade att mäta mjuka värden.
- Mitt budskap är att inte glömma bort andra värden än de monetära effekterna som turismekonomisk omsättning. Det finns många metoder för hur man kan mäta mjuka värden på och det tycker jag man ska utveckla och titta mer på. Annars blir det endimensionellt att bara mäta kronor och ören.

 Mjuka värden som associationer – smörjmedel i företagens varumärkesarbeten.
 Sponsorsidan företräddes under dagen av Volkswagen Group i form av representanter från Audi, Volkswagen och Skoda. Publiken fick se ett antal reklamfilmer i vilka bilmärkenas sponsorskap integrerats och som spelade på känslor. Audi tryckte på kopplingen mellan den alpina carving-tekniken och fyrhjulsdrift. Skoda, som sponsrat ishockey i över 18 år, lyfte fram hockeymammor och hockeypappor som en del i deras nya koncept Hockeyfonden. Volkswagen är inne i längdskidåkning, golf, ridsport, tennis samt STCC där man genom Team Biogas velat uppmärksamma människor på det gröna bränslets prestanda.
- Kan man genom sitt sponsorskap fånga upp en fråga som berör människor och kan skapa oppinion kring frågan, då har man hittat något bra, var ett av råden från sponsorpanelen.

Håkan Loob vill ut i Europa
När Löfbergs Lila Arena stod klar 2001 i Karlstad var det startskottet på arenatrenden i Sverige. Den moderna arenan genererade intäkter till Färjestad BK som ingen elitserieklubb kunde mäta sig med och bidrog till att stärka en redan stark vinnarkultur med en rad SM-tecken. Årets säsong har inletts katastrofalt och Håkan Loob blev påmind av LHC-supportern Lennart Ekdal om lagets tabellplacering och fick frågan om det rådde skadeglädje i Hockey-Sverige.
- Det finns väl bara en sann glädje, och det är väl skadeglädjen, log den forne NHL-spelaren instämmande. Håkan Loob var inne på Eva Hellstrands linje att elitklubbar inte kan förlita sig på kommunen som ekonomisk stöttepelare. FBK arbetar numera utifrån begreppet ”Glocal” och på det lokala planet har klubben bland annat startat ett eventbolag som ska attrahera fler evenemang till Karlstad. Globalt handlar det om internationell expansion.
- Jag tror vi måste rucka på strukturerna och på klubbnivå titta på det internationella perspektivet. Hur vi kan våga ta klivet ut i Europa och möta andra europeiska klubbar och hitta nya marknader för våra partners. Tyskland, Frankrike och Polen är stora marknader där intresset för ishockey kan växa sig större. Vi är mogna för att ta det klivet och det skulle ge en effekt på svensk idrott, menade Håkan Loob som varit en drivande kraft i att bilda en europeisk liga.
 

Dagens avslutades med att analytikern Peter Rohmée presenterade rankinglistan över ”Sveriges Främsta Idrottskommuner 2011”. För första gången placerades sig Stockholm överst, och petade ner Göteborg som toppat listan sedan starten. Växjö blev "Årets raket" och Mora fick Hederspriset för framgång i relation till kommunens storlek.

Läs mer om rankingen här och därefter ett axplock av hur det uppmärksammats i olika medier:

STEN NORDIN: ”STOCKHOLM BLIR EN ALLT HETARE EVENEMANGSSTAD”
Det blev ett historiskt tronskifte när Sport & Affärer korade ”Sveriges Främsta Idrottskommun 2011” . För första gången i rankinglistans historia tog Stockholm över förstaplatsen från Göteborg, något som gladde huvudstadens politiker. Under flera decennier har Göteborg varit evenemangsstaden nummer ett i Sverige, men nu intensifieras konkurrensen.
– Stockholm blir en allt hetare evenemangsstad, både när det gäller kultur och idrott. Vår medvetna satsning på Stockholm som en attraktiv eventstad håller på att ge resultat. Vi är stolta över att vara den kommun som erbjuder bäst förutsättningar för idrottsevenemang, säger finansborgarrådet Sten Nordin (M) i en kommentar. Idrottsborgarrådet Regina Kevius (M) fyllde i:
– Vi är glada för utmärkelsen och forsätter vårt arbete för att få fler människor att idrotta och utöva friluftsliv. Vi vill gärna få ännu fler idrottsevenemang i Stockholm och vi tror att det inspirerar fler att vilja börja idrotta. Moderna arenor är en förutsättning för att vara attraktiv idrottsstad, och i slutet av 2012 står den nya Stockholmsarenan.
– Globen och den nya Stockholmsarenan är symboler för en idrottspolitik där eliten har möjlighet att möta den breda publiken. Så uppstår vinster för alla. Det delade ansvaret med en internationell operatör borgar för en god ekonomi och tydliga ansvar, säger kultur- och fastighetsborgarrådet Madeleine Sjöstedt (FP).
Priset togs emot av chefen för Idrottsförvaltningen i Stockholm Stad, Olof Öhman(bilden), i samband med seminariet Professionell Idrott.
Motivering:
Har Sveriges starkaste årligt återkommande events inom flera idrotter: Stockholm Open (tennis); Elitloppet och Stockholm Horse Show (hästsport); DN galan, Lidingöloppet och Stockholm Maraton (friidrott); ÅF Offshore Race (segling i citymiljö); LG Hockey Games; World Cup simtävlingar. Har en tydlig eventstrategi som Europas ledande destination år 2030. Dessutom en tydlig målsättning för Globen området som Norra Europas bästa. Har stärkt organisationen för att värva hem större event genom sammanslagning av idrottsevent, kongresser och möten. Dessutom stark sälj- och genomförandeorganisation inom Globe Arenas och AEG:s nätverk. Stark arenautveckling; Stockholmsarenan klar 2012. Swedbank Arena i Solna kommer att skapa omfattande turistekonomiska intäkter (TTO) även för Stockholms Stad. Har säkrat event som VM Hockey 2012 och 2013. Många elitserielag dock få SM vinnare. Topp fyra i Sverige vad gäller tillgång till friluftsaktiviteter. Starkt företagsklimat och bra boendeattraktion. Lågt ohälsotal.

SVERIGES FRÄMSTA IDROTTSKOMMUNER: VÄXJÖ – "ÅRETS RAKET"
Växjö kom "från ingenstans" och gick rakt in på en åttonde plats i rankingen över ”Sveriges Främsta Idrottskommun”. Expansionen av arenor för elitidrott bidrog starkt till utnämningen ”Årets Raket”.
- Vi blev väldigt glada, även om det inte är något uttalat vi strävat efter att få ett pris. Men vi har gjort ett målinriktat arbete och det är alltid roligt när det uppskattas. Det har uppmärksammats i lokaltidningen och i radio, vilket är bra eftersom det utgör en viktig kanal ut till medborgarna och att det finns ett nyhetsvärde i de satsningarna vi gör, säger Fritidsnämndens ordförande Ulf Hedin (m).
 I motiveringen lyfts en stark utveckling av arenor fram, när det byggs för ishockey, fotboll, innebandy och friidrott koncentrerat till den framväxande stadsdelen Arenastaden.
 - Nu jobbar vi vidare genom att byggnationen av de stora arenorna är igång. När det arbetet är klart ska vi fortsätta att se vilka andra typer av idrotter som arenaområdet kan härbärgera och utveckla det till 2.0. Sedan kommer vi behöva göra motsvarande satsningar, om än inte lika stora ekonomiskt, på breddidrotten genom de mindre arenorna vi har i kommunen, avslutar Ulf Hedin.

 

Motivering:
Genomför ett begränsat antal större event. Stark idrottstradition. Mycket stark arenautveckling. Nya arenor för ishockey, fotboll, innebandy och friidrott. Omfattande idrottssamarbete mellan föreningslivet, kommunen och Linnéuniversitetet, som också arbetar med idrottsforskning. Genomför Dam EM i fotboll 2013. Kommunen arbetar aktivt med att stötta föreningarna att ta över driften av de anläggningar de använder. Starkt företagsklimat och boendeattraktion, främst hos unga personer. Begränsade friluftsaktiviteter men bra miljö och hälsoläge.

Sveriges Främsta Idrottskommuner: Hedersutmärkelsen till Mora
Mora placerar sig på en femteplats efter storstadskommunerna i rankingen ”Sveriges Främsta Idrottskommun” och tilldelas hedersutmärkelsen för framgång sett i relation till storleken. Den i sammanhanget lilla kommunen med 20 000 invånare har klättrat från placering nio till fem på två år.

- Vi är jätteglada över hedersutmärkelsen och att vara så högt upp på listan. Mora är en liten kommun och framför finns de stora drakarna Stockholm, Göteborg, Malmö och Solna. Det är mycket Vasaloppet och deras organisations förtjänst, men Vasaloppet är en angelägenhet för hela kommunen att det går bra. Priset kom i måndags och har tagits upp av lokaltidningarna och på en näringslivsfrukost i veckan. Folk är stolta och det är något alla ideella funktionärer och ledare kan ta åt sig äran av, säger Lasse Ericsson, kommunens fritidschef. Femteplatsen motiveras med utvecklingen av Vasaloppet till att generera en turismekonomisk omsättning på 200 miljoner samt en stark elitidrottskultur inom ishockey, innebandy och skidor.

 Samtidigt är Mora en progressiv kommun som vill stärka samverkan med näringslivet kring idrotten.
- Kommunen har många saker på gång och provar en nymodig lösning genom att lägga ut tennishallen och simhallen på ett privat företag. Vi vill få till mer samverkan mellan det offentliga och näringslivet. Det kommer hända mycket framöver och vi är taggade på att behålla vår placering på listan.
Hederspriset togs emot av Peter Helander, kommunalråd i Mora, med ansvar för idrottsfrågorna.

Motiveringen:
"Bygger på ett event – Vasaloppskonceptet. Bäst i Sverige på att utveckla ett koncept från 50 000 deltagare under vinterveckan till upp mot 20 000 deltagare på sommarveckan. Total TTO överstiger 200M kronor. Mora har en stark elitidrottsskultur, både i lag och individuella idrotter; främst ishockey, innebandy och skidor. I förhållande till folkmängden stark mästerskapsvinnare. Medelplaceringar vad gäller företagsklimat, boendeattraktion, tillgång till friluftsaktiviteter samt nivån på ohälsotalen."

Axplock kommentarer kommunrankingen 2011:

http://madeleinesjostedt.wordpress.com/2011/10/04/stockholm-arets-idrottskommun-2011/ http://www.mora.se/Kommun–politik/Bloggar/test/2011/10/Mora-ar-Sveriges-femte-basta-idrottskommun/
http://andersekegren.wordpress.com/2011/10/03/solna-ar-sveriges-fjarde-basta-idrottskommun/ http://www.sportwire.se/uppland/uppsala/ovrigt/artikel/sport-amp-affarer-listar-stockholm-som-etta
http://www.linkoping.se/sv/Kultur-fritid/Nyheter/Linkoping-Sveriges-sjunde-idrottskommun/
http://www.rf.se/templates/Pages/NewsPage.aspx?id=22837&epslanguage=sv
http://www.vaxjonytt.se/vaxjo/vaxjo_topptio_av_landets_idrottskommuner.aspx
http://reginakevius.se/2011/10/03/stockholm-vald-till-arets-basta-idrottskommun/
http://www.mora.se/Uppleva–gora/Nyheter-Uppleva–gora/Sveriges-femte-basta-idrottskommun/
http://www.malmobusiness.com/sv/home/artiklar/malmo-utsedd-till-sveriges-nast-basta-idrottskommun
http://kvp.expressen.se/ledare/olsson/1.2582990/peter-j-olsson-malmo-vinner-i-arenagrenen

http://mvt.se/nyheter/motala/1.1384246-motala-snart-inne-pa-idrottslistan

ÅSIKTER OM PROFESSIONELL IDROTT
Här följer några röster från seminariet Professionell Idrott som ägde rum på Uppsala Konsert och Kongress den 3 oktober.

GUNILLA LINDBERG, GENERALSEKRETERARE FÖR SOK.
- Det har varit väldigt positivt, synd att det inte är någon från regeringen här. Jag saknar politikerna som spelar en viktig roll i de här frågorna. De måste förstå att OS, och alla de här stora evenemangen som presenteras här, är en bra investering för landet Sverige, när vi exempelvis försöker få ungdomar att idrotta. Vi är inte heller ute efter förlustbidrag från regeringen utan det handlar om investeringar, och det har man förstått i många andra länder.

 

 

KARIN SEMBERG – KULTUR OCH FRITIDSCHEF, LINKÖPINGS KOMMUN
- Ur mitt perspektiv handlar det om att sätta fokus på frågan på en nationell arena. I alla frågor som jag driver kommunalt och det är samma frågeställning nationellt har jag draghjälp av det som Kultur och fritidschef. Det är också intressant att lyssna på spännande föreläsare och lära sig saker som man kan ha nytta av i olika sammanhang. Jag är också spänd på rankinglistan över årets idrottskommuner eftersom vi i Linköping kämpar för att klättra på den.

 

 

HÅKAN LOOB, KLUBBDIREKTÖR, FÄRJESTAD BK
- Efter att ha suttit och lyssnat hela dagen tyckte jag det var synd att det inte var fler från min bransch som var här. Det var oerhört givande eftersom det fanns en fin röd tråd utifrån rubriken och bredden från det stora evenemanget OS för att landa i klubbverksamhet. Det tycker jag är vad kommuner ska bry sig om, alltifrån det jättelika evenemanget ner till myllan och klubbidrotten där ofantligt mycket mer pengar hanteras. Bara Hockeyligan omsätter 1,5 miljarder och rent krasst kan man säga att det i grunden är 12 kommuner, med ett antal omliggande kommuner. Jag ser nyttan i hur en mindre klubb som Arvika Hockey och en representant från kommunen kunde varit med för att tillsammans vidgat sina vyer. Det här måste vara något som har kommit för att stanna.

LASSE SVENSSON, UPPSALA-PROFIL OCH ORDFÖRANDE FÖR IK SIRIUS
- Vi är glada att alla som arbetar med de här evenemangen och elitidrott är hos oss i idag. Uppsala har haft SM-finalen i bandy, en av de stora klassikerna, under 20 år. Även om det kanske i vissa fall kostat mer än det smakat har det varit bra pr för staden. Nu är vi inne i en fas där vi inte byggt arenor på väldigt länge och ska titta på att bygga en mängd arenor, och då är det viktigt att hela samhället jobbar ihop för att hitta rätt verkningsgrad.

 

 

KARIN MATTSON WEIJBER – ORDFÖRANDE, RIKSIDROTTSFÖRBUNDET
-Jag tycker bland annat att det blev en jättebra debatt på förmiddagen och bra att det var fyra olika fokus (RF:s roll, Vinter-OS, Vasaloppet och Handbolls-VM 2011, red anm.) med olika grad av konkretion. Det är väldigt viktigt när man jobbar vidare med de här frågorna att kunna visa exempel på effekter och arbetsmetoder alltifrån det lokala och regionala till det nationella och internationella. Sedan är det väl så att droppen urholkar stenen. För varje gång man samlas och pratar om det här tas ett steg till och den här typen av seminarium blir en del i opinionsbildningen och kunskapsöverföringen.

 

STEFAN BRANDBERG, IDROTTSSTRATEG, VÄSTERÅS STAD
- Det var ett bra program med kortare inspel från många aktörer. Jag är ganska ny i det här och fick mig en tankeställare när det gäller eventmätningar och vilka event man ska fokusera på. Det finns tävlingar som SM, EM och VM som ger en bra exponering, men sedan finns det mindre glamourösa event som breda ungdomsturneringar som också är värdefulla. Vi fick höra om Åhus Beachhandboll, och i Västerås har vi också stora ungdomsturneringar som vi tycker är viktiga och värdefulla för staden rent turistekonomiskt och på många andra sätt.

HÅKAN LEEMAN, KONSULT, LEEMAN & AF KLERCKER SPONSOR COMMUNICATION
- Det här var ett av de bättre seminarierna jag varit på i det här ämnet och med en imponerande laguppställning. Jag tog med mig den allmänna viljan från kommunperspektivet att börja se mer proaktivt på möjligheterna med evenemang, och även den viljan som finns från de andra parterna på marknaden att möta och diskutera kring det. Det här var ett bra initiativ som jag hoppas blir mångårigt.

SVEN-ÅKE WIKERS, VD ARENAPROJEKT
-Jag åker runt och föreläser på seminarier och man brukar alltid höra något negativt, men jag hörde inget sådant utan folk verkade nöjda. Det var en bra nivå på föredragen och dessutom tog alla mina broschyrer om råd för arenaprojekt slut. Det var intressant att höra att Riksidrottsförbundet har fattat att man måste köra ett internationellt race för att lobba för att få hit arrangemang. Man har hört talas om Sport Event Denmark under många år och att Norge ligger långt framme. Därför glädjer det mig att man börjar titta på det här även i Sverige.

 

LARS-GUNNAR TJÄRNQUIST, ORDFÖRANDE FÖR SVENSKA INNEBANDYFÖRBUNDET
- För vår del är det intressant och nödvändigt att vara med här. Innebandyn är en sport i växande och därför är det nyttigt att ta del av alla samlade erfarenheter. Vi kan bli mycket bättre på att bygga upp kompetens och kapitalisera på våra evenemang och andra möjligheter. Under de två senaste åren har vi lagt upp en långsiktig strategi för våra största evenemang som SM-finalerna, större landskamper och VM. Det andra är att vi behöver bygga upp är en egen professionell organisation och inte förlita oss på glada amatörer som vi gjort under sportens uppväxt. Inget illa med det, men när det rör sig om tiotals miljoner i omlopp måste man veta vad man gör.

 

LENNART EKDAL, JOURNALIST OCH MODERATOR
- Både idrott och affärsverksamhet är kul och spännande områden, och det var väl ingen överraskning att kombinationen blev om än mer spännande. Det hade varit intressant att ha med en satsning som inte funkat och med ett tänk som visade sig var fel i efterhand, för det kan man lära mycket av. Det hade också varit kul att höra en person med en personlig drivkraft att förena idrott med affärer för de tycker att det är så kul. Då väcks frågan om de har andra lönsamhetsmått och kan acceptera förluster i en utsträckning som de annars aldrig skulle göra. En annan intressant fråga är idrottsmännens löner på toppnivå. Jag tycker det är helt sjukt. Ta min grabb, Albin, som gick direkt som 18-åring från gymnasiet till att bli fotbollsproffs i Italien och fick en lön motsvarande en svensk börs-vd. Spelarlöner är idrottens största utgiftspost på elitnivå och en viktig fråga i det här sammanhanget. Tycker även det var lyckat att köra eventet en måndag.
På bilden erhåller Lennart Ekdal priset som Dagens bästa moderator av Sport & Affärers Gustaf Berencreutz.
Hockeyspelet var kompletterat med spelare i LHC:s klubbfärger då LHC, om ingen visste det, är Ekdals favoritlag. Klubbdirekötör Mike Helber satt för övrigt i publiken.

GUSTAF BERENCREUTZ, ARRANGÖR OCH CHEFREDAKTÖR, SPORT & AFFÄRER
- Seminariet Professionell Idrott är tidningens sätt att skapa en årlig mötesplats för att fördjupa de ämnen vi behandlar i tidningen. Jag tycker att årets event var lyckat. Intressanta föredrag och trevlig stämning bland besökarna. Vi är stolta att notera att så många uppskattade vårt seminarieprogram. Att sedan Lennart Ekdal var i toppform gjorde inte saken sämre. Sen måste jag lyfta fram medarrangören och värdkommunen Uppsala som bjöd på en fantastisk lokal genom Uppsala konsert & Kongress och en proffsig personal. Nu tar vi snart tag i nästa års event och vi kommer att behandla de intresseanmälningar vi får från landets idrottskommuner inom en månad.

CHARLOTTE SKOTT, MARKNADSSTRATEG, DESTINATION UPPSALA
- Att få arrangera det första seminariet Professionell Idrott tillsammans med Sport & Affärer var för oss i Uppsala en stor ära. Att dessutom så många uppskattade arrangemanget, seminarieprogrammet och vår lokal är ett stort plus. När det gäller rankingen är det bara att jobba ännu hårdare! I december blir vi 200 000 invånare i Uppsala, så nu är vi den 4:e storstaden och det kommer vi också att tydliggöra.
Charlotte Skott höll även i en intressant seminariepunkt om hur Uppsala aktivt använder idrotten i sitt varumärkesbygge.

 

HELENA NORDSTRÖM, DESTINATION JÖNKÖPING
- Tack för ett mycket givande event – som jag har bloggat om:
http://placebrander.wordpress.com/2011/10/04/evenemang-och-platsmarknadsforing/

 

Till sidans topp

© Professionell idrott 2024